Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. San Gennaro’s underverk. Kungliga familjen i Neapel. Museo Borbonico. Inrikes-ministern Bianchini. Det inre af Neapel; det innersta. Välgörenhetsanstalter. De vackra klostersystrarne. Neapels styrelsesystem. Utfärder till Caserta och Portici. Villa Reale och kometen. Folktheatern i Neapel. Nya bekanta; nya bekymmer. Prinsen af Villa Ombrosa och Prinsessan Ilse. En dag i Pompeji. Ädelmod och förtviflan. Hastig resa till Sicilien och — slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•871
3:o Hercules Farnese med de hesperidiska äpplena i
sin liand. Den mäktige kämpen har vunnit den sista af
sina segrar; de underbara frukter, som skänka odödlighet
på jorden, äro i hans våld, men hans uttryck är ändå ett
af trötthet och missmod. Han håller de ryktbara äpplena
vårdslöst i sin hand bakom sin rygg och tyckes säga:
"Voro de väl värda så mycken möda?’’
Ja väl! Hvad är det värdt att kämpa för en
odödlighet blott jordisk?
Jag har af den lärde Rabbinen hört en gammal saga,
som lärer stå i deu Judiska Talmud:
’Fordom — berättar den — fanns en stad, i hvilken
luften var så sund och så lifskraftig, att de som bodde
der aldrig dogo. Det blef bekant och en mängd rika och
förnäma personer skyndade att flytta dit. Och de lefde
länge der: men om en tid såg man den ena efter den
andra smyga sig tyst ut derifrån för att — — fà dö!" —
Den 2 6:te Sept.
Då jag önskade besöka några af Neapels allmänna
inrättningar, sade man mig att jag måste vända mig till
polis- och inrikes ministern Bianchini för att få tillstånd
dertill. Den schweitsiske bankiren m:r M * *, till hvilken
jag hade bref från m:r Delarne i Genua och som bevisar
mig mycken vänlighet, hade godheten att framföra min
begäran till ministern. Denne svarade att han önskade lära
känna mig personligen. Som jag i Neapel hört omtalas
Bianchini såsom den ende liberale och framåtgående man
inom den nuvarande ministèren, var det mig rätt kärt att
lära känna honom, äfvensom hans stora national-ekonomiska
opus "del ben vivere sociale", hvilket berömmes såsom
innehållande åtskilligt godt. M:r M * * förde mig i sin vagn
till honom; det var ännu tidigt på dagen. I ett stort
förrum funno vi en mängd folk, gensdarmer, qvinnor, karlar,
sämre och bättre klädda, och midt ibland denna folkhop
stod och gick en lång, mager, civilt klädd herre med grått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
