Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. San Gennaro’s underverk. Kungliga familjen i Neapel. Museo Borbonico. Inrikes-ministern Bianchini. Det inre af Neapel; det innersta. Välgörenhetsanstalter. De vackra klostersystrarne. Neapels styrelsesystem. Utfärder till Caserta och Portici. Villa Reale och kometen. Folktheatern i Neapel. Nya bekanta; nya bekymmer. Prinsen af Villa Ombrosa och Prinsessan Ilse. En dag i Pompeji. Ädelmod och förtviflan. Hastig resa till Sicilien och — slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•403
du vara mycket god, mycket aimable. Jag måste
uppfostra dig, ser du, min stackars Herkules!
Han: Uppfostra mig? Ha, ha, ha, på min ära! Jag
trodde, att det var jag, som skulle uppfostra dig; och det . . .
Hon: Det är ett stort misstag. Du är icke så god,
som du tror. Du är en despot och vill styra allena, och
det måste jag vänja dig ifrån.
Plan: Skönt! Men om det nu lyckas dig och jag blir
så god och så aimable, som du vill, huru vill du
blifva? När jag blir en gammal herre och du ännu är en
ung fru, och jag vill sitta i ro hemma om aftnarna, så —
hvad tänker då min lilla hustru företaga sig? . . .
Hon: Jag? Jag skall skjuta din stol litet närmare
spiselden, och så skall jag låta koka åt dig en liten god
soppa, och så — — sätter jag på dig en nattmössa, och
så — — far jag på spektaklet!
Han: Nej, hör man på det lilla trollet! Du är
verkligen så förfärlig, att du icke bör slippa utan all
bestraffning, och såsom första graden af penitens skall du få ... .
Jag kom i tid ännu för att afbryta bestraffningen och
höra bådas klagomål. Jag sade att de begge felat oeh
begge förtjenade en penitens, hvarföre jag nu ålade dem
att höra några stycken ur Xenophons Economia, för att
besinna idealet af ett lyckligt äktenskap enligt den
klassiska forntidens åsigt. Samtalet emellan man och qvinna i
den lärde grekens dialog, begynnande med den älskvärda
frågan: ’Min hustru, vet du hvarföre jag tagit dig? ’ och
slutande med detta ideal:
"Om du sköter om mitt hus och ser efter tjenstfolket,
så ätt jag kan sorglös tillbringa dagen på Forum, om du
i allt söker behaga mig och gör det mig trefligt i mitt
hem, så skall jag der vara din förste slaf!" — detta allt var
de förlofvade till stor förlustelse och uppbyggelse.
Wal-densaren hade väl ett annat ideal af det äktenskapliga
lifvet, ett, i hvilket tvenne själar förena sig för att styrka
och glädja hvarandra under ett gemensamt arbete för att
utföra en gemensam Faders kärleksfulla plan, och derom
talade ban sednare denna dag, medan liten Elsas hufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
