Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Ännu på Sicilien. Resor på dess östra kust. Messina, Taormina, Etna, Catanea, Syrakusa. Minnen och frågor. Jettarne och Jupiter. Enslighet i Messina. Diodorus af Sicilien. Regnväder och solskensblickar. Blickar åt Österlandet. Till Malta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8
är att med Syrakusa föll för soldaternas svärd d’.’ss ädlasto
son Archimedes, hoiu Marcellus gerna vill; hufva i sin
makt. Mon lyckligare än Grekland upphäfd’! Sicilien åter
sin blomstringsperiod under R>ms beskydd. Man ser det
utbyta svärdet mot plogen, och sà rik blir d ss
sädes-produktion (Ceres’ beskydd! skulle Diodorus säga), att det
kallas Italiens Amma". Från denna tid delar <let Italiens
öden och länge icke utan sjelfständigt lif »ch med egen.
icke lånad glans. Christendoinen har kommit till Sicilien
med Aposteln Paulus, som (berättar traditionen) upp höll
sig der i tre dagar, och från donna tid har hvar stad der att
räkna christna bekännare och martyrer. Romerska kejsare
komma till Sicilien, bestiga Etna och bju la dess lågor
trots; men det lilla ljuset, som lyser i mörkrot. förmå de
icke bekämpa. Vandaler och Göther ödelägga den sköna
ön, men snart uppblomstrar den åter under Götherna till
ett nytt rike, oeli frid ooh öfverflöd återvända. Nya krig
och nya folk-floder och härjning ir komma öfver ön, som
alltmera blir en lekboll för främmande välden.
Ar 82 7 uppgår halfmånen» tecken öfver Sicilien i
blod, och Afrika vräker öfver dess kuster sina villa
skaror. Sicilien blir under fyra sekler en stridsplats för
Mu-hamedanor och Christna, under do förras herravälde. Men
äfven Saracenerna måste bidraga till öns förkofring ; de
plantera oliven oeh granatträden och bygga borgar och slott
i en styl, som ännu förskönar Siciliens städer.
Noriuanner-na bofria slutligen ön från dot muhamedanska oket.
Tan-cred af Hauteville utför derför förvånande bedrifter, och
hans son och sonson regera Sicilien ärofullt, den sednare
som dess konung (år 1130). Skönare än någonsin
uppblomstrar nu Sicilien under honom och Wilhelm den
gode. Praktfulla kyrkor och seminarier uppstå på dess
jord. På hafvet kämpa dess flottor segerrikt med
Museimännen, rädda ur deras händer Tyrus och Antiochia, och
eröfra flera afrikanska kuststäder. Wilhelm den gode
kallades af påfven och tyska kojsaren till medlare i deras
tvister. Siciliens ära och anseende hade aldrig stått sä
högt; och det oaktadt förfärliga olyckor drabbade ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
