Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I Jerusalem. Tillbakablick på resan från Jaffa. Vår karavan. Min ensliga färd. Ny värdighet. Luftens och landskapets skönhet. Ankomst till Ramleh. Tröttande dagsresa. Ankomst till Jerusalem. Pilgrimerna och den heliga grafven. Oljoberget och Gethsemane. Judarnes klagodag. Gudstjenst i Evangeliska kyrkan. Vandring genom Hinnoms, Kedrons och Josaphats dalar. Bethanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
strömmen kan vara. svälld af vinterns regn. Dalen àr eu
djup ravin eller remna emellan Moriahs kulle och
Oliv-berget. Om dess namn är ett minne af den stora
Judakonungen Jchosaphat eller vill säga "Jehovas dom" äro de
lärda ej ense. Visst är att nu och sedan lång tid både
judar och museimän i Jerusalem förena sig i den tro. att
uppståndelsen och yttersta domen skola försiggå i denna
dal, hvarföre ock båda folkslagen här äro mycket angelägna
om att få sina grafplatser på dalens sluttningar och
terrasser. Deras själar — så är sägen — måste eljest från
hvad annat ställe på jorden, der deras kroppar blifvit
begrafna, resa under jorden och hit för att vara tillstädes pa
domedag.
Hela sluttningen åt Olivbergets sida är täckt af små,
flata, liggande stenar, som utmärka judars grafvar.
På de höga terrasserna längs Jerusalems marar hafva
museimännen rest sina hvita sten-minnesvårdar, sällan af
någon skönhet, men af vida mera anspråk än de
ödmjuka judiska. En liten stenpelare eller ett slags altan;
med några smaklösa prydnader utgöra monumenter på de
flesta af dessa grafvar: här och der reser sig en hvit
kupol eller moské i smått öfver en helig mans hvilorum.
Dessa grafvar ligga fritt, trampas af både menniskor och
djur, och äro ofta illa skadade; de större falla i ruiner,
men åter till judarnes sida af dalen. Mot slutet af dalen
norrut resa sig trenne märkvärdiga, mycket gamla
monumenter, som nämnas: Absalons, Zacharias1s och St. Jakobt,
grafvar. Deras egendomliga och högst antika
byggnads-styl samt de två förstnämdas beskaffenhet af monolyther
(huggna af ett stenblock) utgöra deras största
märkvärdighet.
En liten stenbro går nära dem öfver Kedrons bädd.
På andra sidan äro de christnas helgade orter: Gethsemane,
och längre bort kapellet, der Jesu moder säges vara
begrafven, hvarföre äfven araberna kalla denna del af dalen
"Wady Sitti Marvam", fru Marias dal. Litet innan vi
hinna detta kapell •— med sköna marmortrappor utanföi
och derinom den vanliga glitter- och flitter-ståten, 6om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
