Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Ridt till Urtas dal. Traditioner och legender. Herodion. Utsigt af Bethlehem. Nybyggaren Meschullam. Fikonträdets trenne skördar. Palestinas jordmån. Urtas dalars minnen och möjliga framtid. Kedron flödar. Folkfest i Kedrons dal. Stor middag i ett Harem. Pascha Soreija. En natt på Oljoberget. Besök i Omars moské. Prins Alfreds intåg i Jerusalem. Besök i synagogor. Karait-familjen. Beredelser till påsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Morgonen var nästan nordiskt frisk, himlen härligt
blå oeh klar, oeh snart gjorde solstrålame luften maj-mild
oeh varm. Då vi. utom Jaffa-porten. vände oss söderut,
mötte oss anblicken af den Moabitiska bergskedjan i
skönaste pnrpurskrud. Under hela vår morgonridt behöllo vi
din i sigte, in storartad linea vid sydöstra horizonten.
Vi redo genom Gilcons dal och upp på högslätt* n i söder
om den, mot det ståtliga grekiska klostret "Ärnar Elias
(helige Elias). Sköna olivplanteringar och rätt vackra
trädgårdsanläggningar visa sig bär på båda sidor om
vägen. De äro af en grekisk prest, "Papa Benjamin", som
säges hafva utfört dem af egen drift och med egna
medel. Han stod vid vfigen här. under ett stort
Iherebint-träd, en man af fast kroppsbyggnad, nnd långt hvitt skägg
och vänligt ansigte, oeh bjöd oss att bese sin trädgård.
Vi hade nu ej tid att sfadna, min lofvade att en annan
gång ej försaka det nöjet. Och vi fortforo att rida sakta
framåt under det att konsul Finn och hans själfulla,
älskvärda fru vexelvis berättade mig traditioner och legender,
fästade vid åtskilliga ställen under vägen. Ty båda hafva
de länge bott i landet och hafva ett varmt intresse så för
dess forntid, som dess framtid.
Så får jag nu höra omtalas gamla lagar, som ännu
gälla och hållas heliga, ehuru de aldrig blifvit nedskrifna
utom i folkets minne, och som under muntlig öfverh mning
från fader till son fått en helgelse såsom af Guds lag,
högre än sultans lag, samt måste åtlydas framför denna.
Sådan t. ix. är den gamla sed. som bifaller att den man,
som under öppen dag och oförhindrad planterar ett träd.
har sedan rätt till all den jord, pä hvilken trädets skugga
faller; in lag troligen iinmad till att uppmuntra
trädplantering, men som än i denna dag ger orsak till mången tvist
oeh rättegång.
Nära Elins-klostret, — der man i en berghäll visar
stället der profeten hvilat och som deraf blifvit
liksom urgröpt — är en brunn, kallad "de visa männens
brunn. Legenden berättar, att männen från Österlandet,
som kommo för att hälsa den nyfödda Juda-konungen ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>