Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Ridt till Urtas dal. Traditioner och legender. Herodion. Utsigt af Bethlehem. Nybyggaren Meschullam. Fikonträdets trenne skördar. Palestinas jordmån. Urtas dalars minnen och möjliga framtid. Kedron flödar. Folkfest i Kedrons dal. Stor middag i ett Harem. Pascha Soreija. En natt på Oljoberget. Besök i Omars moské. Prins Alfreds intåg i Jerusalem. Besök i synagogor. Karait-familjen. Beredelser till påsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
förbehållen rätt för Jerusalems pascha att göra några
undantag. Herr S * * * * * var en af de första
främlingar, som denna rätt knmmit till godo. Jag såg
tydligen på tjenstemännens tillfredsställda anleten och de artiga
Massalami’’, med hvilka de följde oss ända till porten,
att han belönat denna artighet med en riklig Backschiseh
af Mejidis.
Om eftermiddagen denna dag strömmade en oräknelig
menniskoskara — de hvitsvepta gestalterna inberäknade —
åt JaftVporten och ut genom denna. Gator, murar och
tak åt denna sida fyllde sig med orientaliska figurer af
bada könen. Det tycktes, som om hela Jerusalems stad
kom att bevista något ovanligt skådespel. Det var så
också. Man väntade en gäst, väl blott ett barn, en
fjorton-årig gosse, inen son till en ädel drottning öfver ett stort
folk. Drottning Victorias andra son. prins Alfred,
väntades, och det var honom, som Jerusalems befolkning, i
synnerhet dess qvinliga, tågade ut att se. Bjuden af den
goda fru Gobat befann jag mig, med en del andra
nyfikna europeer, på taket af biskopshuset, mera för att se
spektaklet af den sammanströmmande mängden, än den
lilla prinsen, som jag dessutom redan sett på Malta.
På en gång ljöd den arabiska trummans enformiga
tam-tam , men från ett helt annat håll, än det, hvarifrån
man väntade den engelska prinsen. Från det inre af
staden kom ett litet ridande tåg och i spetsen för detta red
den arabiska trumslagaren, som alltid förkunnar en ansedd
resandes intåg till Jerusalem eller aftåg derifrån.
Långsamt drogo de förbi biskopshuset åt Jaffa-porten till. Det
var Herr S * * * * * med fru oeh tjenare, som lemnade
staden, för att anträda sin återresa till den höga norden,
hans hein. Jag ropade till honoin mitt "farväl 1" Ilan
vände sig tillbaka och ännu en gång fick jag se det
manligt vackra ansigtet, med dess redliga, goda uttryck. Han
kunde ej se det uttryck af saknad och tacksamhet, som
ofrivilligt åtföljde min afskedsblick. Han hade varit god
och vänlig för mig, och på lång tid hade jag ej sett en
Fr. Brinner. Hesa. III. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
