Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de honom omgifvande njutningarne vid han» faders hof såg
man honom alltid vemodig och tankfull. Det förra syne»
mig vara det mest troliga. Skön och af naturen rikt
utrustad, lefvande i ett konungahus på en af dessa Himalajas
terrasser, hvilka äfven nyare resande beskrifva såsom
liknande trappsteg till paradiset, omgifven af ett Indiskt hofs
alla tjusningar, de dansande Bajadererna, det ljufliga
stränga-spelet. blommorna, vattenkonsterna, allt som kan smeka
sinnena, huru skulle den sköna ynglingen hafva alldeles
undgått deras välde ? Det hastiga i hans omvändelse och
det botgörare-lif, som följde på hans ungdomsår, synas mig
äfven antyda, att ban druckit djupt ur njutningens bägare.
Traditionerna komma öfverens om att hans moder
"Maja-Deva’ var en ovanligt skön och dygdig qvinna, men att
hon dog då sonen blott var sju dagar gammal, och att
han sedermera uppfostrades af sin moders syster. Ilan
visade tidigt ett stort förstånd och böjelse för betraktelse.
Ofta gick han ut i skogen och kunde stadna hela timmar
under ett träd, försänkt i tankar.
Dessa betraktelser måste hafva fört honom till
tvifvelsmål om sanningen af Braminernas gudalära — naturliga
tvifvel i ett godt och ädelt hjerta — och om tillvarelsen
af en Gud, som, likt deras Brama, så ojemnt och så
orättvist fördelat lifvets lotter emellan sina skapade varelser,
att en del i följd blott af deras härkomst blifvit
fullkomligt lottlösa. Han antog Braminernas läror om själens
behof af rening och försoning för att träda i gemenskap
med det högsta väsendet, deras läror om själarnes
vandring och deras fordran af jagets tillintetgörelse eller
upplösning i det eviga ur-väsendet såsom högsta ideal för
lifvet; inen hans själ uppreste sig mot den skilnad emellan
kaster, genom hvilken en del förklarades vara rena, en
annan del orena. Då man uppmanade houom att utvälja
sig en maka, samtyckte han dertill med det vilkor, att man
skulle f .ra till honom en fullkomlig qvinna, lika mycket
: ur hvilken kast "
De gamle vise, dem han gifvit listan på de
egenska-I per han önskade hos sin maka, utvalde en skön ung flicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
