Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Det poetiska Asien och det verkliga Asien. Öfversigt af Asiens gamla folk och religioner. En blick på de nuvarande. Gemensamma familje-drag. Gemensamt mål. Asien såsom menniskoslägtets moderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Vi, som lefva i midten af den nya verldsordning,
hvilken det frambragt, omgifna af de välsignelser, som utgå
derifrån till alla lifvets regioner, vi se dem ofta blott
såsom genom ett oklart glas, dels emedan mycket ännu
skymmer deras välde på jorden, dels emedan vi icke se
dem i deras förhållande till det förutgående. Om vi mera
uppmärksamt besinnade menniskoslägtets tillstånd, dess
frågor och dess sökande allt ifrån begynnelsen och de försök
till svar och vägledning, som blifvit gifna af de stora
folk-lärarne på jorden, så skulle vi klarare fatta i hvilken
mening den sista af Asiens stora religionslärare är fullkomnaren,
frälsaren, den i hvilken alla folk och slägter på jorden
skulle välsignade varda, den, som enligt prophetians ord,
skulle "borttaga svepeklädet, hvarmed allt folk besvept
är."
Allt hvad bäst forntidens vise funnit och lärt, är af
honom upptaget och stadfästadt, men uti en högre
organism. Menniskans högsta mål på jorden är icke längre
blott vissa enskilta dygder, sanningskärlek, föräldravördnad,
eller insigts och kunskaps ernående; ej heller är hennes
högsta lif här (och härefter) ett liflöst Nirvanä; än mindre
ett lif, hvars högsta föremål är den enskilta eller lokala
statens ära. Menniskans mål är alla dygders, alla krafters
utveckling för Guds rike, ett rike af rättfärdighet, frid,
fröjd och skönhet, som begynt pä jorden och, omfattande
alla folk och slägter, skall vinna sin fullbordan i
himmelen. Verksam menniskokärlek är dess drifvande kraft. Men
denna kärlek får sin kraft af kärleken till Gud och af
lifvet i honom.
Ty den Gud, som menskligheten sökt och dyrkat
under många gestalter, är icke mångfaldig, ej eller fjerran
från menniskorna, såsom Lao-Tseus himmel eller
pbiloso-phernas Gud, han är en allgod Fader, nära hvar och en,
som söker honom, och har från begynnelsen beredt medlen
till menniskoslägtets fullkomning. Men fullkomnad blir
hvar och en, som ingår i det nya lifs-förhållandet till
honom, genom den han sändt hafver, Jesum Christum.
Denne blir, igenom hans kraft, en frälsare för sina bröder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
