Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Besök i Bethlehem. Palestinas Flora. Den svenske botanisten. Lifvet i Nybyggarens hus. Artas dal. Den bannlyste Sheiken. Turisterna. Arabiska sagor. Om bibelns qvinnor. Hebron och Abraham. Vandring till Salomos dammar. Allarm och förskräckelse. Hvardags-uppträden i Palestina. Ibraham paschas tid. Nuvarande utsigter. Arabiska giftermål. Önskningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnet lades derunder. Skada att menniskorna genom de.
ras barnsliga glitter tillåta så litet att ses af denna
be-tydningsfulla symbol, — symbol af den jordiska lott, soui
fritt utkorades af honom, som ägde "all makt i himmelen
och på jorden." En stor del af kyrkan är under jorden.
Man visar flera celler, der heliga män bott, och
skolrummet, der den helige Hieronymus hållit skola i trettio års
tid samt öfversatt bibeln på latin, — ett utmärkt mörkt
och kallt rum äfven på en sommarbet och solig dag, som
denna. Men det nya lifvet värmde så själen under den
christna kyrkans första tid, att kroppen föga kände
jordiska obehag. Derpå tyda många christnas lif oeh död
under de första århundradena. Bethlehems födelse-kyrka
omfattar äfven en ivrmenisk och en romersk-katholsk kyrka,
denna sednare utmärkt glad och vacker.
Ett drag frapperar mig i den grekiska kyrkan, liksom
i några af de äldsta grekiska hymner (af okända
författare), och det är deras glada karakter. De sysselsätta sig
föga med den lidande och korsfästaile frälsaren, utan
förnämligast med den nyfödde, den till jorden komne
himmelske frälsaren, eller ock med den uppståndne. Vissheten
att i honom hafva en underpant af Guds nåd, del af hans
lif, syndernas förlåtelse, visshet om de dödas uppståndelse
och ett evigt lif, låter dem utbrista i jubel. De fördjupa
sig ej i syndamedvetandet, de tänka blott på frälsningen
och se denna alltför uteslutande från dess objektiva sida.
Så sjunger en af den grekiska kyrkans äldsta hymner öfver
Christi födelse:
"Statt upp, O! Bethlehem!
"Edén är öppnadt för alla.
"Bered dig, O! Epliratah!
"Ty lifsens träd,
"har upprunnit i krubban
"från Jungfruns moderlif.
"Det blef paradiset,
"hvars Gudomliga träd
"bär lifsens frukt för oss.
"Vi skola icke dö som Adam,
"ty Christus är född
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
