Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 48
äfven mycket elak." Jag tänkte att den judiska och
turkiska befolkningen förmodligen siiger detsamma om den
christna. "För öfrigt" — sade min vard — "äro alla
menniskor väl behållna och ingen fattig i Tiberias. Hvad
jag säg af folkets lif i staden syutes mig bekräfta hans
ord.
Det var roligt att vid solnedgången se husens
innevånare komma upp på taken, der små hyttor af halm eller
lera voro uppbygda; qvinnorna, i brokiga, grannt färgade
drägter, buro upp täcken och mattor, dem de bredde ut i
de luftiga hyddorna, der natten skulle tillbringas.
Männerna satte sig ned utanför dem, rökte, sprakade med
hvarandra eller smekte de små barnen, som uf mödrarne
fördes till dem. Det var en scen af österländskt still-lif,
som den ljufligt friska aftonluften kryddade såsom med
ambrosia. Äfven på mitt tak kommo familjens medlemmar
och satte sig ned, och der satt äfven jag med en liten
svartlurfvig Regina i famnen ända tills mörkret och
sömnen kallade oss alla till hvila. Och jag behöfde hvila efter
den sömnlösa natten i Nazareth och den tröttsamma
dagsresan.
Man bäddade àt mig pà röda kuddar utmed det
öppnade fönstret åt gården, fina, hvita lakan breddes öfver
kuddarna, deröfver ett grannt nytt täcke. Min bädd såg
högst aptitlig ut, granatäple-trädets qvistar kommo in till
mig genom fönstret, stjernorna lyste genom kronan af den
höga palmen och nymånenB sken lyste upp bela luften.
Natten var så underbart skön och skär att jag tänkte:
’skulle jag än icke kunna sofva i natt. så skall jag ändå
njuta dess härlighet." Och så lade jag mig ned på min
bädd vid fönstret och såg på det strålande himlahvalfvet,
på palmens sakta vaggande grenar. Men jag upptäckte
innan kort att jag likså gerna kunde ligga fridsäll i en
myrstack, som i detta rum och på denna bädd. Det var
ett verkligt loppnäste, och jag erinrade mig den förfärliga
sägen, som jag hört att: "Lopponias kung slagit upp sitt
läger i Tiberias." Jag måste påkalla folket i huset, som
äfven gått till hvila, och bad dem bädda åt mig på taket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
