Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
några ljuspunkter, som ån i dag göra det icke oförtjent af
att. lyBas utaf en sol sådan »om denna.
An i dag! . .. Det var en dag, — men det är
längesedan — en skapelsedag om ett tusende år — då
araberna spridde sitt välde och sin bildning öfver trenne
verldsdelar; då Europas lärde studerade praktiska
vetenskaper i skolor, som araberna grundat i Bagdad, Ispahan,
Cairo, Corrluba; och då araberna, sjelfve lärlingar af
grekerna, blefvo europeernas lärare i mathematik, medicin,
astronomi, geographi, vers och bygnadskonst in. m.
Europas folk hafva sedan bygt vidare, brutit nya banor,
lemnat dc gamla mästarne långt bakom sig och — glömt
dem, såsom förr Alexander glömde Aristoteles. Liksom de
klara blickarne ur frescofigurerna på Pompeji murar, så
lyser då och då ett namn, ett minne fram ur den stora
folkruinen, nu af tidens åskregn begrafven i öknens sand,
och ser på oss med stora klara ögon såsom ville de säga:
’"känner du mig ej mer?" Vi gifva väl då igen en blick,
en hälsning, ett gladt erkännande, ett "tack för sist!"; men
öknens söner, araberna, äro af alla våra österländska
lärare jemförelsevis de mest förgätua: kanske är det med
rätta. Vi hafva — vi menniskor, du, jag, — ett slags
lärare, som bilda våra själar, våra grundsatser, vårt
andliga väsen; vi hafva ock andra, som på vissa timmar
undervisa oss i vissa special-kunskaper, mästare i andra
ordningen, ehuru de kunna vara af prima sort på sitt gebiet.
Araberna synas mig förhålla sig till den stora eleven
menniskoslägte! såsom mästare af denna sednare art. Sjelfve
dela de sin historia i tvenne hufvudepoker, den då de voro
owtande — före Mahomet, — och den efter Mahomet, då
de blefvo vetande. Ur den förra perioden höjer sig dock
en ädel gestalt, vittnande om en icke ringa grad af
kunskap och odling , och, hvad som är ännu högre,
om ett rent sökande efter det högsta. Den framstår
ur den arabiska halföns paradisland, det fruktbara,
krvddrika, balsamrika Yemen; det är drottningen af Saba,
som vi se två tusen år före Mahomet ur sitt lyckliga
Arabien resa genom öknen till Jerusalem för att höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
