Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Om bord. Reseminnen: Abugosch, Jaffa. Caipha. Missionärens hem. Dagar på Carmel. Resa till Nazareth. Genesareth. Tiberias. Forntidsdagar och hvardagslif. Bad och Beduiner. Tabor. Åter i Caipha. Något nytt under solen. Beyruth och Libanon. Emir Seid och hans hof. Sitti Camomilla. Druser och Maroniter. Araberna. Mahomet och Al Koran. ”Det lugna lifvets Amma”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Beyruth, ilen 2i> Juni.
En forii-grekisk skald kallar Beyruth det lugna
lifvets Anima , och Beyruth har varit det för mig på ett
sätt, som jag alltid skall tacksamt minnas Min vackra,
luftiga bostad, min vänliga värdinna, morgnarne» och
aft-narnes skönhet, små utfärder till lands och till vatten med
nyn vänliga bekanta — allt har varit lugnt, erladt. och
godt, hvilande för själ och kropp. Det urgamla Beyruth
har sedan en tid, genom Europas inflytande, begynt, ett
nytt ungdomslif. Allt är der i tillvext: handel, rikedom,
bygnader, innebyggare, och i synnerhet, christna af
grekiska bekännelsen. Stadens folkmängd säges nu vara
omkring 60,000 själar. Den handlar och vandlar i djup ro
vid Libanons fol under handelsflaggornas skydd och bryr
sig ej om askorna, som mullra och blixtra der uppe bland
bergsfolken. Dock oroas en och annan af hotande rykten
om kampens tilltagande proportioner och öfver det ringa
skydd man har att vänta af porten.
Porten — säges det — kan ej besolda trupper i
Syrien; ty allt sedan Orientaliska kriget får den ej en
para (minsta slags mynt) af Syriens inkomster.
Jag lemnar nu Syrien med en liten saknad att icke
hafva sett dess ryktbaraste städer, Damascus, Sidon och
Tyr. Men Damascus intresserar mig oj nog för att våga
min nacke på den halsbrytande bergsstigen dit. Hvad skulle
jag se der’? Ett smuts- och syndanäste med några
orientaliskt vackra gårdar uti ett paradis af grönska, midt i
öknens sand framlockad af friska vattenströmmar — ty så
beskrifves "Österns Smaragd. Tyr har nu ingen
märkvärdighet utom sitt namn. kontrasten emellan dess fordna
storhet och dess nuvarande litenhet, och — jag tror —
ett purpur-färgeri; Sidon (Saida) ingen utom sina
trädgårdar; men sådana har jag sett. i Jaffa. och så tröstar
sig min beqvämlighet såsom räfven öfver drufvorna. som
han icke kunde hinna. Gerna hade jag velat se Libanons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
