Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur vägen och går ned mot stranden, språkande glädtigt
med herrarne, som följa honom. Han stiger i sin kaik,
från hvilken inan borttagit tronhimmeln, drar på sig
handskarne, grinar mot solen, hvarvid de tobaksbrynta tänderna
bli synbara och det osköna, karakterslösa ansigtet får ett
obehagligt, uttryck. Detta är då mannen, som kiillas "Guds
skugga på jorden", som råder enväldigt öfver 35 millioner
menniskors lif och lycka, som hvarje qvinna i hans rike
måste anse sig öfverlycklig att tillhöra såsom lifegen*) eller
slafvinna.
Jag har sett flera krönta hufvuden: men intet, som
synts mig sà utan värdighet, så utan någon slags
utmärkthet såsom denne "Guds skugga på jorden." Likväl borde
tronen ha en uppfostrande makt till godt eller ondt.
Resande. som se Abdul Medschid endast vid offentliga
audienser, anmärka vanligen blott det liflösa, avtoniatlika i
hans utseende. Nu såg jag honom annorlunda. Han vur
liflig, oeh hans ansigte, ehuru blekt, antydde mera
ungdomlig kraft oeh hälsa än jag af beskrifningar om honom
väntat. Det är", sades mig, "emedan han sedan ett par
år dricker mera dricka än champagne, och det har stärkt
*) Till könets heder i Turkiet måste dock sägas, att detta
ingalunda är utan undantag, och mer än en gång hviskas det
i Constantinopel om sköna, unga flickor, som blifvit skickade
till sultanen såsom skänk och som, synnerligen då de redan
haft sitt hjerta fästadt, hellre än att tillhöra sultanen dödat
sig eller låtit döda sig genom gift.
En mera sällsynt och mindre tnigisk tilldragelse, för
hvars sanning jag kan gå i borgen, är denna :
En af den nuvarande sultanens ministrar skickade honom
såsom present en skön, tsoherkessisk flicka, som han hade
uppfostrat i sitt hus. Hon behagade högeligen sultanen, och
upptagen i hans harem, förkunnades henne, att bon skulle
få den lyckan att antagas till en af hans kadiner. Men hon
svarade: "Jag är Christen och fri och skall ej tillhöra
sultanen, såvida ban icke låter viga sig med mig och jag blir
hans enda och iagliga gemål!" Och dervid blef bon. Men
soru detta omöjligt kunde låta sig göra, så återsändes hon
till sin fosterfader. Hon har sedan blifvit förmånligt gift
ined en jjrek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
