Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Återblick på resan genom Archipelagen. Dardanellerna, Constantinopel. Min nya riddare. Sorgliga och glada nyheter. Fart uppföre Bosforen. Sultan Abdul Medschid. ”Asiens söta vatten.” Sophia-kyrkan. Janitscharerna. Delphiska trefoten. De svängande Derwischerna. Constantinopels inre. Brunnar. Bazar. Jern-kolonnen. Dschemberlidasch. Sagolik förändring. Något om Turkiet och dess framtid. Reformens hinder. Constantinopels stora sqvaller. Despotismen och friheten. Turkiets fruntimmer och prester. De vrålande Derwischerna. Österlandets och Vesterlandets idealer. Syriens ställning. Afresa till Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
rikets styrelse: politik, administration, domstolar,
under»is-ningsanstalter, landt- och sjöförsvaret, finanser m. m.
Sultanen förband sig, genom ed, att icke allenast
noga iakttaga de förbindelser han iklädt sig i följd af sin
hattischeriff (hvars originalhandskrift nedlades i det rum i
Eijoubs moské, der profeteus mantel förvaras), mon han
gillade tillika på förhand alla mått och steg. som sednare
skulle vidtagas för att försäkra dess utförande.
ßedschid pascha var då minister för Portens
utrikes-ärender; en kort tid derefter uppböjdes han till storvizir.
Den förre storviziren afsattes, emedan, säger sultanen i
sin förordning derom, ban icke funnit hos denne det nit,
som han önskat och väntat sig för utförandet af sitt
reformverk: ban hoppades nu, att i Redschid pascha ha funnit
rätta mannen derför.
Jemt 20 år ha förflutit sedan Gulkhanés hattischeriff
upplästes, lofvande en ny framtid, en skönare dag för
Turkiet. Tjugo år ha gått; huru står nu Turkiet ? På
mera vacklande fötter än någonsin såsom politisk makt; likaså
i anseende till inre enhet och synnerligen till finanser;
ingen nekar dertill, minst de tänkande turkarne sjelfva. Dessa
tro ej heller på Turkiets uppkomst filer ens räddning.
De säga: — — — "Profeten har sagt, att hvarje nation,
liksom hvarje individ, har sitt föresatta lifsmål, och när
detta är kommet, så står det icke i någon menniskas makt
att aflägsna det." (korans fatalism I) — — — eller ock
säga de; "När växterna upptäckte för Lokman sina
helsogifvande krafter, så sade ingen af dem : jag kan
lefvande göra ett lik. Abdul Medschid är en Lokman; men
Turkiet....."
Föreslår man en af de tänkande bland turkarne ett
glående medel till ställningens förbättring, så svarar han:
’Ni har mycket rätt, men hvilken skall sätta det i
verket?" Sultanen? Honom felas energi ocb honom felas
penningar. Hans ministrar och paschar? Dem felas mod
och medel; men framför allt vilja och — en helsosam
fruktan. Och tron på reformer finnes icke hos de stora,
i synnerhet sedan de varit i Paris och derefter ej mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
