Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Sista anblick af Österlandet. Första syn af Greklands kuster. Första intryck af Athén. Första bekantskaper. Besök på Akropolen. Eleusis’ vik. Afton vid Olympion. Audiens hos drottningen. Det unga Athén. Det unga Grekland. Den nya Akademien. Vandringar och samtal. Drottningens trädgård. Aftonscen och morgonsyn. Stora utsigter inom liten rymd. Athéns Gudaborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(>
Tjugunionde stationen.
Hvarje ny lag, hvarje märklig handling fick sin stentafla
på Akropolen. Statsborgare, som gjort något berömligt,
fingo der sina minnesstoder. Många altaren och stöder
voro ex-voto’s åt gudarne. Helt nyligen hade man vid
foten af en utaf Parthenons kolonner framdragit ur gruset
ett litet altare, rest åt "Minerva Hygiea" till tackoffer
för det gudinnan i en dröm behagat uppenbara för
Perikles den ört, som kunde böta en arbetskarl, hvilken
nedstörtat under arbetet på templets öfre del och illa
skadat sig. Genom begagnande af nitmda ört blef
mannen fullkomligt återställd. Berättelsen härom är inristad
på altarets fot. Den underbart helande örten synes hafva
varit ingen annan än min gamla svenska vitn oeh bekante,
chamomill-blomman (Matricaria ehamomilla), som ännu
växer oeh frodas på Akropolens klippgrund öfverallt der
litet jord samlat sig.
Den ryktbara Minerva-bilden, Phidias’ berömda verk,
hvars gyllne klädnad och spjut lyste fjerran för de
sjöfarande, som nalkades Piräi hamn, stod icke inom
Parthenon, utan ett stycke frammanför, troligtvis på en hög
fotställning, så att Pallas-Athena kunde skänka sin
"Guda-blink" icke blott åt sina trogna Athenare till lands och
vatten, men äfven åt sin höga syster, Venus Anadyomene på
höjden af Akro-Korinth. Denna kulle — nu utan
Venus-tempel — ses mycket vill härifrån. Af bilderna i basrelief
på Parthenon-frisen, som forebtälla (le stora
Minerva-festernas (Panathenéernas) festliga upptåg och processioner,
äro en del ännu ganska väl bibehållna. Herr Rangabd
anser de grekiska templen — hvilkas låga tak icke
behaga mig — fullkomligt uttrycka Hellenernas begrepp om
gudarne och deras lif. Det grekiska teuiplet är en
gudaboning. Gudarna ha nedstigit på jorden, bo der, oeh
umgås menskligt med menniskorna. De äro mäktigare, men
icke egentligen ädlare väsen. De draga ieke menniskorna
uppåt. Templet kan ej uttrycka en högre längtan. Det
jordiska lifvet äger ju allt, som menniskan kan önska
sig!..... I den byzantinska (grekiskt-christna)
tempelkupolen uttalar sig ett högr^ gudsbegrepp oeh en högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
