Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Sista anblick af Österlandet. Första syn af Greklands kuster. Första intryck af Athén. Första bekantskaper. Besök på Akropolen. Eleusis’ vik. Afton vid Olympion. Audiens hos drottningen. Det unga Athén. Det unga Grekland. Den nya Akademien. Vandringar och samtal. Drottningens trädgård. Aftonscen och morgonsyn. Stora utsigter inom liten rymd. Athéns Gudaborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
19
sitt sommar-residens uti en liten enkel bostad — en af
de många, som en excentrisk fru, "hertiginnan af Plaisance"
hvilken för några år sedan bygde och bodde i Ättikas dal,
låtit uppföra. Den friska bergsluften och den landtliga
friheten och friden, som man på Penthelikons kullar får
njuta, tycktes vara dess förnämsta lockelser för den
brittiske diplomaten, som icke behöfde annat för att. lefva rikt
och skönt. Vädret var för stormande för att tillåta oss
göra längre utflygter bland bergets vilda och pittoreska
nejder. Desto mera fick jag njuta af lifvet inom lius, och
sällan har jag tillbringat en dag i sällskap, som gifvit
mig så mycket intresse och så litet ansträngning. Ty att
lyssna till ett tal, som ständigt är underhållande, i alla
ämnen säger något betydande, och kryddar forskningens
och en skarp refltxions frukter med ett fint skämts
attiska salt, eller belyser dem med dagrar och ord af ädla
tänkare och skalder, det är att sitta vid en olympisk
måltid och njuta ambrosia. En sådan njutning skänkte mig
sir Thomas Wyse’s samtal, och jag vet, ej hvad jag i
detta skall mest beundra, källans outtröttliga, friska flöde
eller halten af den dryck den gaf. Sir Thomas har varit
länge i Grekland — öfver ett fjerdedels århundrade tror
jag — och tyckes nu bofast der. Hemmastadd så som han
synes i alls möjliga ämnen — äfven i skandinaviska
litteraturen, dess äldsta och nyaste alster — tyckes hau med
förkärlek sysselsätta sig med frågor i national-ekonomi och
folkuppfostran, och visar sig deruti, ehuru irländare till
födseln, såsom en äkta son af Great-Britain. Hans blick
på ny-grekiska förhållanden var mera kritisk, än hoppfull.
Han tadlade lagar och bruk för åkerbruket,
beskattningssystemet i landet, dödande för åkerbruket, samt. andra
fel, tillräkneliga så väl regeringen som folket. "Allt blod
hos grekerna tränger åt hufvudet, alla vilja bli lärda,
alla statsmän, politici; ingen vill lefva som enkel,
arbetsam landtman!’’ Men var det icke äfvenså i äldsta tider
bland Pallas-Athenes folk? frågar jag.
Lustiga anekdoter berättades om den excentriska
en-gelsk-fransyska hertiginnan, som bygt palats och små hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
