Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Morgonvandring bland Spartas ruiner. Utsigt af Eurotas’ dal från Spartas Akropolis. Eviga minnen. Det spartanska lifsidealet. Leonidas’ graf. Mistra. Den stora marknaden. Ridt till Platanista och Parori. Lakedaimon förr och nu. Spartas qvinnor. Afresa öfver Hagios Petros till Astros och till Nauplia. Från Nauplia till Mykenä och Korinth. Från Korinth till Athen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Trottioadeandra stationen.
henne till maka. Sedan hon födt två söner och en dotter
dog hon plötsligen — man hviskade oui at* det var genom
hans skuld.
Plågad af samvetsagg sägs Periander rådfråga de
dödas orakel vid Acheron. Melissas ande syntes honom
der och klagade att hennes begrafning ej varit hederlig.
Periander lät då, till hennes minne, enligt lydisk sed
uppbränna uti Heras helgedom albi korinthiska fruars
prakt-kläder.
Melissas två unga söner, Kypselos och Lykophron,
voro ofta vid sin morfaders hof vid Epidaurus, och han
frågade dorn, en dag, om <te kände deras moder*
mördare. Den äldste, slö till förståndet, aktad*; ej pä frågan ;
men i den yngres, Lykophrons, bröst väcktes en orm, som
sedan ej somnade uier. Han gaf sig ingen ro förr än
han fick visshet om grunden till de mörka rykten, som
voro i oinlopp rörande hans moders död, och hvad historien
berättar om hans dystra sorg och det sätt, på hvilket han
bestraffade sin fader, i det han äfven beröfvade sig sjelf
all lifvets glädje, hörer till det starkaste i lifvets tragiska
drama. Den gamle mennisko-fiendtlige tyrannen,
öfvervunnen af sonens ihärdiga afsky, ödmjukade sig slutligen
och bad att få till honom öfverlemna sitt rike, sin krona,
allt, och att sjelf gå i landsflykt, på det att sonen måtte
råda i Korinth och — förlåta sin fader. Sonen
samtyckte. Men hämndens gudinna fogade det så, att fadern
genom sjelfva sitt offer måste blifva sonens baneman. Och
medan ännu Korinths skalder sjöngo hans pris såsom den
visaste och lyckligaste af menniskor, lade sig den gamle
tyrannen barnlös och hopplös ned på sitt ensliga läger
för att dö. Under hans regering hade Korinth eröfrat
Korsyra, grundlagt Syrakusa på Sicilien, bygt åt Apollo
tempel i uier än en af Magnn-Græcias uppblomstrande
städer, och spridt åt alla håll sin rikedom, sin kärlek för
prakt och nöjen.
För mig är ett af Korinths värdurikaste minnen det
att Diogenes älskade att vistas der, och att det var der,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
