- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Tredje Bandet, Femte delen: Grekland och dess Öar /
116

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Mitt nya hem. Promenader. Vaknande lif i Athénas dal. Våra aftnar. En ny Iliad. Lycko-dagar. Olympion. Nya Olympiska lekar. En hal på slottet. Kung Otto och drottning Amalia. Prins Alfred. En grekisk fru om grekiska fruntimmers uppfostran. Schillers-fester. Congress-rykten. En julafton i Athén. Slut på det gamla året

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

Trettiondeförst-a stationen.

mitt hem, och dit jag har fritt tillträde alla eftermiddagar
från klockan 4 — liksom hela Athens befolkning. Men
denna begagnar sig föga deraf, utom på söndagarne,
hvarföre jag får i allsköns frid och frihet vandra och hvila
der, ofta utan att se någon främmande gestalt, otn ej
drottningens unga abyssinske mohr, hvilken i sin granna
kostym af rödt och guld ser ut som någon sagans prins,
vandrande i de gröna gångarne, eller ock kung Otto»
adjutant, Kolokotroni den yngre, hvars starka näsa och
anlete mycket påminna om fadrens, men som tydligen icko
är en menniskoätare, utan en belefvad hofman, som ined
en behagfull rörelse af handen hälsar den främmande damen
i det han går förbi. Ostörd får jag lyssna till småfoglarn–»
friska qvitter i de skuggrika gångarne, eller sitta i den
höghvälfda löfsalen, uti hvars midt en graziös odalisque,
uppstigande ur en blomsterkorg, ständigt, öser vatten uren
aldrig sinande urna öfver nickande blommor och blad,
medan dropparne falla från dem ned i bassängen med en
ljufligt söfvande musik ; ostörd får jag betrakta den mängd
af vackra rosor och de grupper af utländska träd och
växter, som utmärka denna park, eller akta på de prydliga
svanor, flamingos och andra djur, som der hafva sitt
paradis. Orangelundarnes labyrinthiska gångar, utsigterna, som
ur dem öppna sig öfver idylliska landskaper eller öfver
fjerran berg, tempel och hafsvikar, påminna mig ofta oin
mina sköna barndomsdrömmar då jag säg liknande föremål i
barnsliga bilder och gaf dem form i landskap, hvilka jag
klippte af färgade papper, fogade samman, så att. de med
sina fristående orangelundar och kuriösa tempel — bra
litet lika de atliénska — kunde simma på vattnet. Det
är icke att säga huru lycklig jag stundom kände mig
under skapandet af dessa mina lycksaliga öar; och när jag
såg dem hvila på vattnet — i mitt handfat — och kunde
i deras säkra hamnar blåsa in små fartyg af nötskal,
försedda med silkeståg och flaggor och last af sockergryn,
hvilken verld ägde jag ej då och kunde trolla fram i dessa
pappersbilder, hvilka tjusande syner af framtida romantiska
sceneri... Ur min barndom ocb första ungdom minne»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/5/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free