Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Mitt nya hem. Promenader. Vaknande lif i Athénas dal. Våra aftnar. En ny Iliad. Lycko-dagar. Olympion. Nya Olympiska lekar. En hal på slottet. Kung Otto och drottning Amalia. Prins Alfred. En grekisk fru om grekiska fruntimmers uppfostran. Schillers-fester. Congress-rykten. En julafton i Athén. Slut på det gamla året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Trettiondeförst-a stationen.
lörd Dnfferin och hans vackra, begåfvade moder, samt den
unga, lärde och djerfve forskaren Cecil Graham, hvilken
nyligen i öknen, sydost om Palmyra, upptäckt de 87
städerna, som omtalas i Josua bok och hvilka man länga
ansett som förlorade. Den fem och tjuguårige
mannen har ett hufvud, som äfven i sin yttre skapnad bär
profetian om sin bestämmelse att bryta nya vägar och
göra nya upptäckter. Hans vän, lörd Dufferin, talar hellre
om sin väns resor och faror, än om sina egna, som dock
ej varit ringa.
Hyska ministern, baron Ozeroff berättade mig
åtskilligt om den nu pågående slafemancipationen i Ryssland,
loin intresserade mig i hög grad. Hvilken stor och ädel
rol synes ej denna stora stat framdeles kunna utföra i verldens,
i synnerhet den östra verldsdelen» civilisation. Flera
greker och grekinnor voro i sällskapet, och en af dem, en
ung grefvinna — jag minnes ej namnet — hvars röst och
musikaliska talang berömdes såsom utomordentliga, sjöng
till pianot en stor aria, som — lemnade mig kall, ehuru
den oklanderligt utfördes och hennes röst verkligen var af
prima qvalitet. Mera nöje hade jag af två engelska
systrars intagande sång af engelska ballader. Och att se
miss Wyse vid sin harpa, och höra hennes musikaliska
spel af Moores (och hennes hemlands) melodier, det var
för mig buketten af denna njutningsrika soirée.
Den 24 December.
Julafton, enligt den Gregorianska kalendern, och för
alla de folk, som antagit den, men icke för de grekiskt
orthodoxa, som vidblifvit den gamla kalendern, och
derigenom för hvart Sr komma fyra minuter efter de förra i
tiden. Dessa fyra minuter, sammanlagda nnder de
århundraden grekerna varit afskiljda från den romerska
kyrkan, hafva redan stigit till en summa af 12 dygn, si
att de nu ßra sin julafton först den 5 Januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
