Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
14.")
sta allmänna folkförsamlingen i den nya republiken hölls
i Argos (år 1829) under grefve Kapodistria, utnämnd till
Greklands president för sju åra tid. Ilan var en grek
från Korfu, men rysk undersåte, och hade nyss förut
beklädt en rysk ministerpost. Allt ifrån Hetärians uppkomst
sågs han verka derinom för Greklands befrielse. Hans
fläckfria rykte, stora personliga gåfvor, bildning, anseende,
och, i den stund han valdes, oberoende lefnadsställning —
han lefde då som privat man i Schweitz — gåfvo skäl
att hoppas allt godt för Greklands fridfulla utveckling
under hans presidium.
Men Greklands sjuåriga sorgespel skulle ännu få ett
blodigt efterspel.
En sommardag, år 1831, se vi grefve Kapodistria,
Greklands president, falla för mördares händer, och de
politiska partierna derefter rusa vildt till strids öfver hans
lik. Äter måste Europas stormakter uppträda, men nu
emellan greker och greker. Partikampen stillas och
Grekland får inre fred först när det, förvandladt till
en monarki, mottager en främmande furstlig yngling på sin
thron.
"Grekerna äro ej mogna för friheten, kunna ej styra
Big sjelfva!" hette det då i Europa. (Och så säger man
ofta ännu i dag.)
Men den, som fattat den passionerade frihetskärlek,
hvilken uppehöll dem under den långa, ojemna kampen mot
Turkiet och lät dem ej rygga tillbaka för några offer,
han skall kunna fatta det raseri, som bemäktigade sig
mångas själar, då de, af Kapodistrias politik, som allt mer.
antog ett despotisk t lynne, af hans stränga, repressiva
åtgärder mot den periodiska pressen och några ansedda män,
kommo till den öfvertygelse, att han var en hemlig agent
för Ryssland, och att Grekland, efter så många offer för
sin oafhängighet, var bestämdt att bli ett lydrike under
den ryska sjelfherrskaren. Ilan skall kanske kunna
förklara för sig att samma amiral Miaulis, som i så mången
ärofull drabbning fört Greklands flotta mot turkarne, nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
