Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. En barnfest. Första vårtecken. Ännu en hofbal. Anavryta. Schweitzerhemmet i Attika. Olivträdets läror. En jordstöt. Politiska samtal i Athén. Grekiska carnevalen. Lök-festen. Sorgligt dödsfall. Mainotternas myriologer. Vårens ankomst. Utflygt till Tinos. Evangelistria-högtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
197
tviflan, hvad säger jag? skulle låta dem böja hufvudet i
frid eller upplyfta det till ny kamp och — seger.
På land-tungan, der vi vandrade, smekta af vårens
löften, stod fordom ett batteri. En dag under
frihetskriget, då Tinos såg den turkiska flottan segla förbi,
förgrymmade sig batteriets befälhafvare, beslöt att låta den
veta hvad Tinos tänkte och aflossade derföre batteriets tre
kanoner mot det turkiska amirals-skeppet. Det bade
kunnat kostat lilla Tinos dyrt. Flottans officerare, häftigt
uppretade, bådo Kapudan-Pascha (stor-amiralen) att genast
eftertryckligt straffa den lilla öns befolkning, som med sitt batteri
af tre kanoner ville spela stormakt. Amiralen betraktade en
stund batteriet med sin kikare och sade sedan: låt. dem
vara! De äro barn, och veta icke hvad de göra! ett drag
af turkiskt ädelmod, som icke bör glömmas bland de
många af motsatt anda, hvilkas minne man så sorgfälligt
bevarar.
Bland meddelanden af intresse under dessa dagar
måste jag nämna dem jag erhöll af en grekisk domare om
tillståndet på Kreta, der en befolkning af 230,000 greker
lefver jemte en af 60,000 turkar. Grekerna skildrades
som i allmänhet mycket okunniga, men djupt tillgifna sin
religion och sin nationalitet, hvilka känslor underhöllos
genom förtrycket från turkarnes sida. Den hederliga Kyrios
N* menade, att Kretensernas hållning och kamp under
frihetskriget väl hade förtjenat ett bättre öde än det att
tvingas tillbaka under turkiska väldet. Folkets längtan
att blifva af med detta välde beskref ban såsom
öfvermåttan stor.
För några år sedan hade jesuiter vandrat omkring på
ön och lofvat innevånarne Frankrikes bistånd om de ville
underteckna en skrifvelse, affattad på latin, i hvilken de
förbundo sig att skänka Frankrikes monark tro och lydnad.
De okunniga grekerna trodde hvad man sade dem och
undertecknade så godt de förmådde de dokumenter, som
förelades dem. Det var först en god tid sednare, som de
funno sig dermed ha undertecknat afsvärjande af den
grekiska kyrkans bekännelse, och lydnad för den romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
