Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En ny Corinna. En elev af M:me Recamier, Eleusis’ och dess mysterier. Examen i Arsakion. Amalion. Unga grekinnor. Morgonväkter. Tyska vänner. Massackrerna i Syrien. Greklands deltagande. Kung Ottos gästfrihet. Samtal med drottningen. Grefvinnan Dora d’Istria. Athén under Juni månad. Afresa till öarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
223
tiden» hand till större delen utplånat, utvisa, att här fordom
stått ett tempel, helgadt åt Venus-Philæ. Herrar
archeo-loger anse denna Venus-Philæ hafva varit den, för skönhet,
men icke för sedesamhet beryktade makan till Demetrius
Phalerus, och helgedomen rest åt henne således från
en tid, då grekernas gudalära och konst förlorat all högre
ingifvelse *).
En af dessa inskrifter intygar att en älskare här offrat
tvenne dufvor åt Venus-Philæ, en annan att en viss
namn-gifven man , men hvars namn nu var oläsligt, i
Venus-Philæs tempel egnat sin älskarinna "goda tankar". De
små tomma nischerna blickade mot mig sorgligt, tyckte
jag, såsom tomma ögonhålor ur liket af en förgången tid.
De älskande själar, som här offrat och tänkt "goda tankar",
de äro — i Guds kärleks hand. Ty kärleken — den
sanna — är starkare än döden.
Härifrån åkte vi ned mot Eleusis’ vik, den sköna
viken med karakter af en Schweitzersjö, som jag förr
omtalat. Sedan vände vi åt höger nedanom klippor, som
buro djupa hjulspår af den antika heliga vägen, och foro
derefter på stranden tätt invid den sköna hafsbugten till
venster. Till höger om vägen ser man de två små
saltsjöarne, "Rheitoi" kallade, som voro helgade åt Ceres och
Proserpina, och hvilkas fiskar Ceres prester allena hade
rätt att. använda för sitt bord. Efter en färd af två
timmar, till större delen längs hafstranden, sedan genom gles
olivskog, voro vi framme vid Eleusis. Till höger uppåt
landet utbreder sig en vidsträckt, bördig slätt, i hvars
skogiga bakgrund man ser den stora, rika byn Manrtra.
Eleusis’ gamla, i ruiner fallande stad ligger med dess
Akropol på en i hafvet framskjutande landtunga.
I Dimarchens tarfliga boning hjelpte oss hans två
unga döttrar att i en stor sal, liknande en ljus vind,
in-qvartera oss och våra saker. Vi fingo ett bord och
några stolar. Luften från hafvet andades friskhet genom
de öppnade fönsterluckorna, man kunde vistas här utan att
*) Under Macedoniska väldet, är 300 f. Chr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
