Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Ö-resa. Ægina. Morgon vid Sunium. Seglats till Syra. Den sköna Polyxene. Europeiskt lif på Syra. En dag på Delos och Rhenea. Tre dagar på Naxos. Bekantskaper och gästfrihet. Station vid Ios. Homérs graf. Santorin. Vulkanisk bildning. Artiga innebyggare. Ypperliga viner. De spetelske. De barmhertiga systrarne. Katholsk propaganda. En kuslig natt. Sikynos. Anti-Paros och dess grotta. Marmora-hamn vid Paros. Till Naxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Trcttiondefittonde stationen.
"Die Insel Delos ist von der Natur mit der schönsten
låge begünstigt", skref jag vid 13 års ålder under mina
första försök att författa på tyska och att i fjerran skapa
mig lycksaliga öar, dem jag såg inom mig, men icke utom
mig i verkligheten. Den beskrifningen var dock mindre
fåvitsk än jag sednare trott, ty Delos läge i medelpunkten
af Cykladerna är verkligen högst gynnsamt för — dess
fordna bestämmelse, som Apollos ö och Ægeiska hafvets
andliga medelpunkt. Men de "abwechselnden böhen und
Strömen und herrlichen Waldungen" m. m. hvarmed min
barnsliga phnntasi utsmyckade den heliga ön", fann jag
icke der. Delos har icke en bäck, icke ett träd, knappast
ett berg. Den är ett litet ö-land af låga, vågiga kullar,
som föga höja sig öfver hafvet. Dess högsta punkt,
Kyn-thos, är ej öfver 500 fot hög. Delos är minst och
oansenligast af alla Cykladernas beboeliga öar. Huru har den
af naturen anspråkslösa, låga lilla ön kunnat få den höga
rang, hvilken den fordom innehade bland sina syster-öar,
Cykladerna? Huru har den kunnat upphöjas till den
grekiska Archipelagens "heliga ö"? Låt oss lyssna till hvad
sagan förtäljer härom:
I äldsta urtid föddes Ægeiska hafvets öar under
våldsam kamp af titaniska krafter. Hafvet sprutade eld
och lågor. Så uppstodo öarna. Kom sedan en lång
regnnatt, då de sjönko under vågorna, När solen åter gick
upp stego de ånyo ur djupet. Bland dem kom Delos sist,
darrande flöt den omkring utan fäste i djupet.
Det var vid den tid, då Latona, Jupiters älskade,
flydde för Junos vrede och sökte en fristad, der hon
kunde framföda Jupiters barn. Jupiters olympiska maka
förbjöd, vid straff af sin hämd, hvarje fast land på jorden att
gifva Latona rum. Hon kom till Ægeiska hafvets öar och
bad om en fristad. Alla nekade af fruktan för Junos
vrede. Delos allena, den darrande, rotlösa ön, skänkte
henne det hon begärde. Junos hämd kunde ej drabba
denna ö; ty den var ej fast land ännu. I nio dagar,
förtäljer mythen, bevarad i en Homerisk hymn, kämpade
Latona på Delos i födslosmärtor, så omfattade hon ett palm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
