Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39. Naxos: Villa Somariva. Melanés dal. Fleurios källa. Ö-lif. Idylliskt bröllop. Vår by. Öboernas lynne. Scener ur Naxos’ historia. Dess nuvarande lif. Fester. Stormiga dagar. Naxos’ sköna dalar: Melanés, Fleurio, Potamia, Engarés, Drymalia, Aparanthus. En dag i Drymalias dal. Zeus’ berg och mystiska grotta. Ariadne på Naxos. Ö-lifvets ljussida. Ö-lifvets skuggsida. Afslutning och afresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Trettioudenionde stationen.
ningar äro dock icke osnygga, och när qvinnorna* imgifna
af sina barn, om aftonen sitta utanför porten, spnnandë
bomull på slända (äfven bomull odlas på ön, men endast
för inhemskt bruk), då helsa de på oss med så gKdt utJ
tryck, så vänliga melodiska röster: "Kalos Orisete" (väU
kommen!) "Ora kalö" (lycklig stund!) m. fl. vacka
hels-ningsord, så att man kunde vara frestad att tro att de
sällas boningar äro just i vår by. Endast de snutsiga
barnen, som ej heller äro vänliga, utgöra en lefvanté
protest mot all sådan föreställning och vittna ej gjdt om
mödrar och presterskap i trakten. Ingen skola linnes i
vår by eller i vår dal. Också kunna hvarken barn eller
äldre folk der läsa. Märkvärdigt dock står det sedliga
lifvet så i denna dal, som på hela Naxos’ ö itke lågt.
Stölder äro nästan utan exempel, i vår by äro huscörrarna
utan stängsel och lås. Sannt är att en tjuf skulh
knappast finna der något, värdt att stjäla. Man skulle, så hat
jag hört försäkras, kunna nattetid gå med fickorna fulla
af penningar från ena ändan af Naxos till dei andra
utan att befara något. Oäkta barn äro så sällsynta, att
man på en befolkning af. Omkring 1 1000 personel räknar
ett sådant endast hvart 8:de eller 10:de år. Folket synes
af naturen vara godsint och arbetBamt. Fro.nma triditioner
ur christendomens lif och lära synas, jemte klimatets och
naturens skönhet, ha gifvit folkets hjerta en egen böjning
till det goda.
Mig rörer det ofta att »e deras välvilja mot
främlingar, deras benägenhet att hjelpa och göra nöje. Ofta
under mina vandringar, då jag stadnat förlägen framför
en bäck, har en landtman kommit och gjort mig en bro
af stenar och gifvit mig sin hand för att hjelpa mig
öf-▼er, och det så vänligt. Ofta har jag äfven kallats af en
ung flicka, med per]hvita tänder, eller af hennes pappa i
hvit bomullBmössa, att komma och se mig om i deras
trädgård och har der undfägnats med Basilika, malvor
eller frukter, allt efter trädgårdens förmåga. I trädgårdarne
växa huller om bttller grönsaker, solrosor, fruktträd, vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
