Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Lifvet på en grekisk ångbåt. Bekantskaper under resan. Den unge macedoniern. Den gamla frun. Åter i Athén. Grekiska bostäder. Nyheter från östern och vestern. Oro inomlands. Läsning och hemlif. Höstens ankomst. Ett Attiskt silkesspinneri. Promenader. Afresa till Parnassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
119
Att i enlighet med den tryckta stadgan kunna återfå
på "föreningen" qvarglömda saker, då de anmälas inom 2 4
timmar, synes kunna räknas till denna verldens illusioner.
Åter i Athén, sedan ett par dagar, gläder det mig
att se de flera nya husen, som i denna, till större
delen obebyggda stadsdel nedanför Lykabettos, påbegyntes i
somras, nu stå färdiga hvar med sin lilla, snygga aula,
och derinom en brunn samt gröna buskar och träd.
Grekerna äro mästare i inrättandet af dessa prydliga små
gårdar, och träden växa underbart snabbt så fort de bli
planterade. Men vägarne hit upp äro nära på lifsfarliga
både för hästar och för menniskor, som komma med vagnar.
Torkan är förfärlig och dammet står upp i skyn; när man
går på vägarne ryker det kring fötterna. Endast i
drottningens park är det ännu grönt, och ljufligt att vandra.
Den gamla farmodern till vår husvärd, dog för några
dagar sedan. Tre qvinnor sjöngo och klagade vid hennes
lik. En af dem, som under sommaren mistat sin dotter,
sjöng: säg åt flickan min, älskade flickan min, huru
mycket jag saknar henne i hemmet!" Vid den bortgångnas
hufvud brinner i grafven en lampa, som underhålles i 40
dagar på det att den afdödas själ måtte se sin väg, då
den lemnar grafven. En sorglig föreställning om själens
tillstånd efter döden !
I östern ser det mörkt och hotande ut. Halfmånen
går nedåt, men tyckes gå ned uti blod. De christna i
Konstantinopel tänka på flykt. Jag har haft bref från den
unga predikanten vid svenska legationen derstädes, soin
skrifver, full af oro för sin unga hustru. Man fruktar
nya massakrer. I Athén äro blickarne delade emellan
Turkiet och Italien. Deltagandet, för Garibaldis framgång
är allmän, likaså oviljan mot påfven och kungen af
Neapel. Man önskar intet godt åt de sednare. Inomlands
jäser den vanliga oron, man är missnöjd med ministèren,
med konungen, med — jag vet icke allt. Något i detta
missnöje torde vara berättigadt; men mycket har mindre
rena grunder. Andan bland de Athenska studenterna
säges icke vara den bästa. Egna befordringar och beqxäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
