- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Tredje bandet, Sjette delen: Grekland och dess Öar /
141

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Afton vid Korinth. En grekisk arftagerska. Skiftande väderlycka. Skön morgonfärd. Den heliga skogen. Delphi, dess källor och tempel. Oraklet. Amphiktyoner-rådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grekland och dess öar.

141

Det är också här, som jag vill samla och för dig,
min L *, framställa en del af det fordna Delphis
minnesvärdigheter. Jag följer dervid den cicerone, som varit
med mig sedan flera år och ständigt under denna resa, en
ledsagare, som tvingar mig att bland många föremål
upptaga framför allt några, utlemna andra eller ställa dem i
andra rummet, och som icke lemnar mig ro innan jag
ordnat dem enligt vissa min andes fordringar, från hvilka jag
lika litet kan lösgöra mig, som fråD — mig sjelf. Kalla
denna inre cicerone: öra, öga, genius eller dämon, hvad
du vill, min är han, min plåga och min sällhet, min sporre
och min fridgifvare, min stränga herre och min ljufliga
vän, och huru som helst måste jag följa honom och — du
äfven, n. b. om du vill följa mig.

Ilär vid Delphi tvingar han mig först att gå långt
tillbaka i tiden, till den tid före den historiska
tideräkningen, då ljusets gud ännu ej dyrkades i Phildriadernas
dystra högdal. Då dyrkades der jorrlgndinnan Gäa.
Nafvel-stenen ’ Omphalos", som ansågs ligga på jordens
medelpunkt, var hennes symbol, och jord-draken eller ormen
Python var hennes tjenare, hennes "’fetisch", grym och
farlig mot menniskor, såsom naturen var det i begynnelsen
och alltid, till en viss grad, förblir det. Då voro
menniskooffer brukliga bland Hellas’ folk, och sköna flickor —
någon gång äfven gossar — hängåfvos till draken Python för
att afväpna jordgudinnans vrede.

Men på Kreta hade högre och mildare gudamakter
uppträdt såsom segrare öfver gamla, grymma gudar, och
från Kreta kom Zeus-sonen Apollo en dag till Delphi. Yi
ha redan nämnt genom hvilka hokus pokus ban gaf sig
tillkänna och huru han under zitherspel visade vägen till
Phädriadernas högdal, dräpte den menniskofiendtliga
draken och grundade sin helgedom till ljus och ledning för
menniskorna på den plats, der Python fordom slukade
dem.

Jag har ingenting emot de herrar fornforskares
mening, som se i denna myth en symbolisk beskrifning af
vissa naturföreteelser, och i draken Python en sump eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/6/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free