Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
165
ner sig derpå i det innersta af en mörk, qväf "adyton",
der han snart kommer i ett tillBtånd, under hvilket han
icke vet om han vakar eller drömmer. Hans phantasi
förnimmer förvirrade hilder af det, som han önskade
eller fruktade att se, och han hörer hemlighetsfulla svar
på sin själs innersta frågor. Samma makt, som dragit
honom ned i hålans "adyton", drar honom om en stund
upp derur i sanslöst tillstånd. Och när han återfår sina
sinnens bruk befinner han sig på golfvet vid samma
öppning, der han nyss förut nedlagt sig inom Trophonios’
hvälfda rum. Presterna sätta honom på erinringens
stol och fråga om hvad han sett och hört. Derpå bäres
den ännu döfvade in i den goda andens (Agathodämons)
kammare, der han småningom alldeles återhemtar sig, d.
v. s. så vida han någonsin mer skall skåda denna ljusets
verld. Ty har han orena motiver vid oraklets besökande,
så kan det gå honom, som det gick en viss följeslagare
af konung Demetrius, som steg dit ned för att söka
skatter och som blef flera dagar derefter funnen död ett stycke
utom oraklets område. Trophonios var äfven berömd såsom
Thesauriernas eller de underjordiska skattskamrarnes
byggmästare.
Pausanias’ berättelse om hans orakel och håla gifva
mig det intryck, att denne "underjordiske heros" var en
grof bedragare, och att Delphiska prester sednare fortsatte
bedrägeriet för slem vinnings skull, här desto
oförsvarligare, som oraklet icke tillskyndade de frågande något
godt. Från Delphi kunde de återkomma lagerkrönta,
lifvade till goda företag eller åtminstone med föda för sina
tankekrafter. Från Trophonios’ håla återkom man med
orediga och dystra intryck, hvilka gades beröfva den, som
varit der nere, förmågan att någonsin mera le, hvarföre
man brukade om en dystert blickande man säga, att han
såg ut "som om han varit på besök hos Trophonios."
Så mycket än detta orakel i min ungdom verkade på
min phantasi, så lätt tröstade jag mig nu, att icke ha
kunnat besöka hålan. Jag bröt ett par blad från
Platanen, som böjer sig öfver Lethes och Mnemosynes förenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
