Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Sista dagar i Athén. Den nya Arkadiska granen. Afskedsaudiens. Politik ännu en gång. Hvad vill, hvart går det nya Grekland? Gammalt och nytt. Grekiska nationaldygder och fel. Handelsförhållanden. Afresa. Sista syn af det gamla Hellas. Den klassiska bildningens rum. Cap Matapan och Cerigo. De Joniska öarne. Farväl Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Fyra tiondeåttonde stationen.
blickar. Ingen gyllne sol förgyllde denna afskedssyn af
det gamla Hellas; bimlen var molntäckt och höljde
landskapet i grå skuggor. Dock sollyst står det unga Hellas i
min själ, bestråladt af minnets och den nya morgonens
sol. —
Skiljsmässan från ett land och personer, med hvilka
man umgåtts i nära tvenne år, är icke utan sitt sorgsna
allvar. Jag kände det äfven af tryckningen på min hjessa,
helt naturligt! Men sedan jag fått en kopp thé lyftades
denna tyngd; jag såg vänliga stjernor tindra fram genom
molnkåpan öfver mitt hufvud, och såg de Attiska
stränderna och templen liksom fly för mina blickar, utan annan
känsla än den af innerligaste tacksamhet för allt det myckna,
osökta, opåräknade goda, som jag i Grekland njutit, icke
minst genom de resor jag fått göra der, den kännedom
jag erhållit om land och folk.
Att nu säga hvad som slutligen förmådde mig att,
ehuru ogerna, uppgifva min resa till Patras och Missolonghi
m. m., för en mera detaljerad visit till de joniska öarne
samt ett vistande på Ithaka, att omtala de hokuspokus hvilka
sedan tillintetgjorde denna visit och som nödga mig nu att
vara nöjd med endast en blick på dessa berömda öar i
förbifarten, vore både långt och ledsamt. Jag befinner
mig nu på ångfartyget Bombey, besluten att låta fem
vara jemt, och att taga allt på solsidan. Det faller
sig ej heller svårt. Först och främst är allt om bord
utmärkt godt och angenämt, kaptenen (en italienare eller
som vill vara italienare) en särdeles hygglig man, och
sedan har jag haft nöjet att om bord träffa mina vänner
från Konstantinopel, den amerikanska ministern Williams och
hans familj. Presidenten Lincolns tillsättning har haft till
följd herr W * *s afsättning, såsom man kunde förutse, och
han är nu på återväg till sina egendomar i Tenesse, men
skickar sin familj till Schweitz, för att vistas der under
den nu utbrutna krigiska krisen. Huru blind
slaf-oligar-kien uti Amerikas södra stater är i sina åsigter om
Söderns rättigheter, ställning, samt i slaf-frågan har jag
tillfälle att se hos denne man, en eljest human man, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
