Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:io
ty under hela tiden jag lag på iazarettet var farbror ej
der mer än en gång och dä bara i porten.
— Kära barn, döm ej så hårdt, ty, säger
aposte-len Lucas i ti kap. 37 versen af sitt evangelium:
»dömer icke, så värden j icke dömde.» Du vet att jag är
ytterst rädd för smittosamma sjukdomar och derföre
ville jag ej insätta mig för faran, ty många pligter ligga
pä mina axlar, så att jag måste akta mitt lif.
— Jag har mycket funderat, hvarföre lärbror
öfvergaf mig den natten, då eldsvådan rasade, och polisen
behöfde förbarma sig öfver mifh alldeles som jag skulle
vara ett fattighjon.
— Sa du talar, Elin. Skulle jag ha öfvergifvit dig
den natten! Tvärtom, kom jag väl ihog dessa ord ur
Mästarens egen mun, som finnas hos Matheus i 26 kap.
31 versen: »1 ’lenna natten skolen j alla förargas i mig»,
och jag sökte på alla sätt att rädda dig. ja, medan da
var uppe i huset, stod en ung man vid porten och band
en lina omkring en nedfallen bjelke. Denne bad jag
springa upp i huset och rädda dig och jag lofvade
honom 100 rdr om han lyckades.
— Huru såg den mannen ut — sporde Elin, som
fortfarande hade sina ögon fästade på gatan.
— Han hade ett hyggligt utseende, mörkt hår och
rödlätta kinder.
— Nå, hvad svarade han farbror på uppmaningen
att hjelpa mig?
— Jo, ungefär så här föllo hans ord: »Ni är eo
hederlig gammal man Jag beklagar er oro, men f-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
