Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Den blå och gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämte ett halft tjog andra små magra, solbrända pojkar öfver
till Seland till en herregård. Det var många år förrän den
stora, årliga svenska pigvandringen till Danmark började, så
att Sven Petter tyckte precis att det var som om han skulle
farit till själfvaste Amerikat.
Det var inte bra på den stora herregården. Pojkarne
fingo skämd och otillräcklig mat, fingo ligga i kostallen om
nätterna och drefvos hårdare än djur på rotfruktsfälten från
morgon till kväll.
Så en dag, när solen var varm och hackan för tung, kröp
Sven Petter ner i ett dike och somnade. Han vaknade vid
att han tyckte man välte ett brädlass på hans smala rygg.
Men det var bara förvaltarens käpp. Och den flög upp och
ner, upp och ner tills Sven Petter, nära sönderkrossad och
halft ihjälslagen, slutligen fick blödande släpa sig in till sitt
bås i ladugården.
På natten steg han upp med värkande lemmar, plockade
ihop sina trasor och sprang vägen utåt, som om det gällt att
rädda lifvet, sprang utan rast och ro, så som endast en stackars
mager, vettskrämd småländsk torparpojk kan springa, sprang
tills han plötsligt befann sig midt ibland många tusen hus
och otaliga gator och kände igen den stora staden där
ångbåten gått i land när den kom från Malmö.
Gråtande larfvade han i väg gata upp och gata ner. Han
hade alls inte sinne för den stora stadens märkvärdigheter,
han bara stirrade ängsligt efter ett enda vänligt ansikte, men
alla sågo så stolta och främmande ut och hade så brådt, att
han vågade inte säga ett ord.
Men hvad är det som skimrar i solen på taket
därborta? Blått och gult svajar det ut för vinden, blått och gult
smyger det sig ned utmed en lång stång när brisen mojnar af!
Ah, det är fanan från Ränneslätt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
