Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Huruledes Sven Persson och Carl Olsson bytte fästmör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och själf hade Carl Olsson tjänstgjort som vice korporal på
Skillingaryd, det kunde han visa svart på hvitt på.
Det dröjde inte rätt länge innan alla förslagets fördelar
tydligt framstodo för Sven Perssons praktiska sinne, och sedan
han förhört sig om sin väns ekonomiska villkor och med stöd
af de vunna upplysningarna försäkrat sig kunna ansvara Carl
för Britas hand, togo våra unge män vägen åt Skepperstad.
Märthas ansiktsfinnar brunno i den grannaste purpur af
vrede, då Carl Olsson för henne framställde sitt egendomliga
förslag; men då han både med giftermålsbalken och Guds
ord bevisat henne att det ingenstädes är förbjudet att ställa
karl i stället för sig ens i brudstolen, så transporterade hon,
efter ett par timmars hård strid med sig själf, allt sitt unga
hjärtas rika kärlek på Sven, och bakade honom strax därpå
en fläskpannkaka, hvilken förjagade ända till sista minnet af
nämndemannens fagra Brita ur hans håg.
Och sen bar det af med alla tre ner till Slätthög igen.
Dit kommo de på en söndag, och just när de gingo förbi
kyrkan, hörde de att prästen ännu inte slutat uppläsningen af
kungörelserna.
Då kunde de ju rätt så gärna gå in och ställa sig i
vapenhuset en stund, så kanske de sedan finge sällskap med
hemmafolket.
När prästen så läst om auktioner och garfvaremöten och
vaccinering och om en skåningagris, som bortlupit från sin
förare, så snöt han sig af misstag i den hvita näsduken och
torkade glasögonen med snusnäsduken, hvarvid ett
olycksbådande harklande hördes från pastorskans bänk, och så
läste han:
»Förloradt.
Som min älskade son Sven redan för åtta dagar sedan
bortgick från mitt hem och sedan icke låtit sig afhöra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
