Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Spelmän och auktionslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saker, som han aldrig behöft, bara för att få läska sin strupe
med den kära slagsupen.
»Roparen» var vid dessa auktioner en mycket viktig
person. På hans »scharni», d. v. s. förmåga att genom efter
hvars och ens lefnadsförhållanden lämpade »kvickheter» sätta
lif i spelet, berodde, liksom på slagsuparnas mängd, till stor
del tillställningens ekonomiska resultat. Det spirituella och
spirituösa lågo således äfven här jämsides, liksom så ofta
annars i världen.
Som ortens spelman alltid var ytterst populär, kände alla
människor och vanligen ansågs för ett kvickhufvud, fick han
ofta ropareuppdraget sig anförtrodt, helst både ropare och
spelman skulle ymnigt trakteras med starkvaror, och det ju
alltid var billigare att underhålla ett rus än bekosta två. Då
lät det så här:
»Fars körketröja ... hva’ får jag för den? tre riksdaler ...
tre riksdaler å tolf skilling ... jag vell inte svara för att inte
gubbakräket glömt plånboka i tröjlomman ... tre å attan...
dä va rätt. Magnus på Sjötorpet ... tre å tjugofyra ... era
förb—e skalhakar, begriper ni inte att dä ä tyg, som håller
tell evi ti, å sen kan en sy en nattrock å ’et! ... tre å
trettisex ... jaså ... ingen mer .. pang .. hvem va den löcklige?»
»En hänglås ... 6 skilling ... 8 skilling ... 9 skilling ...
Ola, den ska du köpa te truten på din arga käring ... 12
skilling ... ja, va’ dä inte dä ja’ sa’ ... slit ’en med hälsan, Ola!»
Vid kokkärlens försäljning blir den snåle Petter i Näset
vänligen upplyst om att »i den grytan kan en koka ett
magert kalfben minst sex gånger», och när vägguret ropas upp,
erinras torpar-Greta, hvilken är känd för att i tjufaktiga
afsikter besöka grannarnes kor å betet, om fördelen af ett ur,
»så att man kan se när det är mjölkdags».
Och när så den siste stolen var såld, den minste kalfven
ledd ur fähuset, när änkan och döttrarna, kanske med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
