Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I svenska bondehem
- Spelmän och auktionslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tår i ögat, sett den enkla ram, inom hvilken deras tysta,
försakande lif hittills framflutit, plockas sönder bit för bit, då
satte roparen fiolen under hakan och klämde till med:
»Midsommarafton kommer ej hvar dag,
Kommer blott en gång om året — —»
om det så rätt var midt i smällkalla Februari.
Icke sällan blef denna glada polska blott introduktionen
till en långdans, hvars sista turer afdansades inför
häradsrätten, ty när det gamla vikingablodet och den färska
potatissaften komma ihop, så händer det lätt att det börjar smälla
å kindben och rygg där och hvar i vrårna.
Till ynglingarnes skam måste erkännas, att det sällan är
de rosenkindade gräbbornas ynnest, som striden gäller, i
hvilket fall den med stöd af exempel ur högre kretsar
möjligen kunde ursäktas. Nej, det är bedrägliga klockbyten och
olika meningar om det föga invecklade spelet »femkort om
sextan styfver å sista steck», som vanligen sätta blodet i
svallning.
På ett ställe, där en gång allt husfolket rustade till
auktion, såg jag en 14 à 15 års pilt ifrigt sysselsatt med att
skrufva sönder en järnharf. Då jag sporde honom om inte
harfven skulle säljas, eftersom han gjorde så, svarade han,
som om det varit den naturligaste sak i världen: »Jo, men
pinnarna ä’ så knäfla bra te å ge hinastupojkarne på
skallen mä.»
Om någon emellertid tror, att det stör en landtlig tärnas
njutning af nöjet, att veta den kavaljer, som nyss fört henne
till dansen, ligga blodig och medvetslös å en kista uppe på
vinden, är detta ett fullkomligt misstag. Vid ett tillfälle, då
det gick särdeles »lifvadt» till, hörde jag en gång en ung,
vacker, sjuttonårig mö, full af sprittande lefnadslust, utbrista:
»Opp, gräbber, velen dansa innan dä bler för bloigt på
golfvet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0185.html
