Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Lönnkrögerskans dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»åkerrenen», allt efter som den frikostige tillfällige inbjudarens
källare var belägen, och det hette ej längre: »Te frukosten
glögga far ett halfstop, å mor ett halfstop, å drängen å pigan
ett halfstop, å alla barnen ett stop.»
Men det föll sig för dyrt att betala »åtta daler kannan»,
när man vant sig att koka varan själf i spisen där hemma
eller i värsta fall »köpa stopet för en plåt»[1] hos närmaste
granne. För att åtminstone slippa budskickningen till
gästgifvaregårdarna, började företagsamma män och kvinnor, hvilka
ej besvärades af något öfver höfvan känsligt samvete, att
tillhandahålla läskedrycken i smyg. Vittnen voro af lätt
begripliga skäl svåra att skaffa, och den, som skrifver dessa rader,
minns ännu från sin barndom ett »brännvinsmål» vid ortens
häradsrätt, där en stor sten, bakom hvilken penningar och
tomma flaskor lades och de fyllda flaskorna efter en timmes
förlopp afhämtades, blef den ende, som kunde »åt saken
fällas». Ofta var det gamla f. d. fästningsfångar, eller kvinnor,
hvilka »slitit ris», som förrättade altartjänsten i dessa åt rusets
gudom invigda, anspråkslösa tempel, men saken led däraf ej
något afbräck, ty hvad behöfde väl dessa Bacchi frivilliga
det lagen menar med »medborgerligt förtroende», bara de
ägde sina kunders!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
