Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokfruns iakttagelser - Tre kalaser för Fille Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god middag för tjugofem personer, »bara släkten och de allra
närmaste».
Den skulle bli klockan fyra, och när poliskonstapel
Malmberg med sin gumma klifver upp för trappan allra först, så
kunde en nog förstå hvad klockan var slagen, om hon också
inte börjat harkla i kyrktornet just i detsamma.
Och konsuln och Malmberg togo supen på en gång och
nickade som om de brukat göra det hela sitt lif, och polisens
Emma gick ur famn i famn, och när konsulinnan fick höra
att Filles äldsta flicka kallats upp efter henne, ändå hon burit
sig åt som ett sådant kräk med respekt till sägandes, blef
hon så rörd, så hon fick lof gå ens ärende ut i
serveringsrummet och snyta sig.
Och de små Blommarna fingo flera kyssar och
smekningar i farfarshuset denna enda eftermiddag, än som beståtts
deras fader i hela hans lefnads tid.
Och konsuln höll ett vackert tal till sin yngste son, och
fru Malmberg visste inte på hvilken fot hon skulle stå.
Och fastän detta tredje kalas, jag var med på för Fille
Blom, var det enda där jag inte ett ögonblick fick vara med
och trakteras med de andra, utan hela tiden hölls strängt på
min plats som kokfru och matförädlerska, så tyckte jag ändå
det var det roligaste af alla tre.
Efteråt, när alla voro gångna, kom konsulinnan ut till
mig mycket nådigt och betalte mig, och så sa hon:
— Ja, goda fru Holm, jag har, Gudskelof, glädje af mina
barn.
Men då kunde jag inte låta bli att svara:
— Det tror jag, det, konsulinnan lilla! Och särskildt är
det ju en fröjd för herrskapet att yngste sonen, som var
lite klen i underredet först, nu står på så starka ben, att
han till och med kunnat bära en del af sina gamla föräldrars
bördor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
