Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En hundrakronas lefnadslopp
- Hur jag fick min stora blessyr
- I barmhärtighetens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syntes vara vid godt humör; han tog det vackra porträttet
och kysste det och mumlade:
— Tack ska du ha, lilla syster.
*
I barmhärtighetens tjänst.
Åter bar det ut i det brusande, växlingsrika lifvet; jag
bytte ofta om ägare flera gånger om dagen, ibland
kunde jag stanna hos en och samme några veckor,
men inte blef jag använd som julklapp eller annars vid mera
högtidliga tillfällen. Då kastade man mig undan, då voro
min skråma och plåsterlapp i vägen, men jag var inte
ledsen för den skråman ändå, ty den var mig en ständig
påminnelse om det goda, som under allt slagg kan dölja sig i
människonaturen.
Så kom jag till en medelålders, mycket ordentlig herre.
Jag misstänkte genast att han var rätt förmögen, ty han hade
alltid ett par tre af min valör i plånboken och så en mängd
tior. Jag uppsnappade också snart af ett och annat i huset att
min herre hade en ganska bra del af denna världens goda.
Och det var en hygglig och rätt fin herre, och inte såg
han illa ut heller, och aldrig låg han och stönade och
våndades af dåligt samvete om nätterna, som många af mina
forna husbönder gjort, och aldrig kom där någon doktor,
som knackade på bröstet och lyddes på lungorna, och aldrig
luktade där apotek i huset, och så fullt upp af mig och mina
kamrater; visst måtte han vara en lycklig man?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0163.html
