- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
675

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - Med julhälsning än en gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var nog en flink fyr, men hundrakronor hade han
väl inte haft många i sina dar, ty han såg på mig med
särskildt intresse, vred och vände på mig. Så tittade han på
min baksida, studsade till och stafvade: »Fär-gun-de-ryd ...
Fär-gun-de-ryd ... där står — Fär-gun-de-ryd ...»

Inte kunde jag veta, hvad som stod på min rygg, men
där stod väl Färgunderyd då! Det händer ibland att folk
skrifver på sedlar, och nog är jag tatuerad alltid med både
bokstäfver och siffror. Det var kanske någon stutahandlare
från denna småländska trakt, som velat föreviga
sockennamnet, kan jag tro.

Men det namnet hade en underbar verkan på rallaren.
Han stafvade det gång på gång, hans hjärta bultade, hans
kinder glödde och det var rent som om hans valkiga näfve
blifvit en smula varmare. Plötsligt ropade han:

— Har du skrefpapér å frimärke å läna mäj, Johan? Kuvär
har ja själfver.

Den tilltalade reste sig morrande ur den väggfasta sängen
och tog fram det begärda, och så gick rallaren ut och lånte
skrifvedon hos kamraterna i farstukammaren, strök bort
ölskvätten med kavajärmen och skref:

                         »tjÄra moR!»

Och så skref han några sneda, ojämna rader till, blott
några få, och så lade han ner hele mäj i kuvertet. Och när
han det gjort hade, torkade han sin snusiga mun med afvig
hand och mumlade: »Ja har inte skrefvet te dom gamle ner
i Färgunna’t på fem fjärndels år.»

En så kallad »bättre» herre, med ett par gånger rallarens
tillgångar, en herre, som aldrig skulle kunnat försumma sin
gamla mamma med prydligt kort och varma lyckönskningar
hvarken jul eller nyår, hvarken födelse- eller namnsdagar,
skulle skrifvit ett långt, vackert bref med mycken kärlek i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free