Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorns kusk - En som sköttes som han var sjuk till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gapskratta. Hon tystnade tvärt, tog näsduken från ögonen och
ropade:
— Är du galen? Hur kan du bära dig så åt, när våra
bästa vänner hotas af den värsta sjukdom af alla, den
hemska, förfärliga kräftan?
Jag hajade till, rätt så på kuskbocken jag satt. Nu för
tiden skär di bort kräftan på lasaretten alldeles som en
klipper en nagel eller tar af sitt hår ett stycke; men då, under
vår första doktorstid, så satt kräftan där hon satt, di måtte
skära hur di ville, och den som en gång fått den, den var
dödens kattunge. Men doktorn han sa:
— Var nu lugn, mitt barn! Malmin har inte kräftan mer
än jag. Det var en skjortknapp, som skafvit honom på bröstet
under den trånge vapenrocken på mötet, och så hade det
ettrat upp sig till ett litet sår i den tjocka konjakskroppen,
och ...
— Hur kunde du vara så hjärtlös! Håll! Vi vända
genast! Håll ...
— Kör på! Tyst nu, barnet mitt! Ställ inte till
spektakel midt på vägen. Hör nu på bara och var lugn!
Nog hörde hon på, men lugn var hon inte, fast hon blef
det med till sist, allt efter som doktorn orerade,
— Ser du, när vi kommo in till honom och han klädt af
sig, frågade han: »Hvad är det? Hvad är det?» på ett sätt,
som tydligt röjde att saken gjort honom nervös, och det
vill då inte mycket till. Jag såg ju genast hvad det var,
men då jag inte ögonblickligen svarade, började han väsnas
på sitt vanliga vis: »Hvad fan är det? Det kan väl för tusan
inte vara något kräftartadt?» När han sa detta, for en tanke
som en blixt genom hufv’et på mig: Om du skulle ta och
tukta honom ett tag? Karlen är ju frisk och sund, och gallan,
som ibland kan göra folk så där oresonliga, som han stundom
är, är hos honom i bästa skick. Hela felet med den snälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>