Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorns kusk - En som sköttes som han var sjuk till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vet inte om han nå’nsin brukade vara precis elak
vid henne, som han var så glad vid. Men si, när han kom
i kokning, så var han mänska till att ryta och domdera och
djäklas, så han kunde köra hjärtat i halsgropen också på
den som inte hade med’et att göra.
Så kommo vi dit en dag när han just var hemkommen
från regementsmötet, och allt var så roligt och gladt som
helst, och doktorn skulle se fölen och kalfvarne, och
doktorinnan blekväfvarna och allt möjligt. Men kaptenskan såg ut
som om det varit ruskväder nyss förut, och hur hon skrattade
och pratade kunde en grant se, att det inte var längesen
där varit vått i det lilla ansiktet.
Så, bäst herrarne stå och se en fölunge dansa, säger
kaptenen så jag hörde’t:
— Det var sant, jag har haft en sådan underlig sveda
i bröstet några dar; det får du lof se på. Där är liksom ett
litet ettrigt sår; det ser så besynnerligt ut.
— Kom, så gå vi in i ditt rum, så hinna vi det före
middagen, sa doktorn.
Där blef ingen rodd ut på sjön den eftermiddagen, och
ingen af herrskapet syntes ute alls förrän vi skulle resa på
kvällen. Då voro både doktorinnan och kaptenskan alldeles
förgråtna, och kaptenen var mol tyst och såg sorgsen ut,
och doktorn var så allvarsam som han brukade vara då
någon dött för honom.
— Kom snart igen! bad kaptenen och tryckte näfven på
doktorn så det knakade.
— I öfvermorgon. Och kom så ihåg: lugn och stillhet,
ingen svallning i blodet, inte en droppe sprit, inte anstränga,
inte förifra dig! Kör!
När vi väl voro komna ur allén, kastade doktorinnan sig
baklänges i vagnen och grät så att ögonen kunde brista.
När doktorn hört på henne en stund, började han —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
