Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - En sommarsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ville han.
— — — — — — — — — — — — — — — —
Följande morgon var fröken Hildur Hake försvunnen
från badanstalten. I all stillhet, sent på aftonen hade hon
gjort upp sina räkningar på kamrerarekontoret och så var
fröken Vildfågel sin kos.
Kandidat Gustaf Klinger fick ett långt bref, som hon
skrifvit på hela natten. Mer än en gång under dess läsning
tog han sig hårdt med händerna om hufvudet för att förvissa
sig om att han ej drömde, och när han läst slut, brast han
ut i förbannelser, slet brefvet i stycken, ref sönder ett litet
visitkortsporträtt, som han fått af henne, och trampade på
bitarna. Och så kastade han sig framstupa på soffan och
grät som ett barn.
Hon, som han skänkt sitt unga, varma hjärtas första, rika
kärlek, en — fallen kvinna, med årslånga band af synd och
skam och beroende fäst vid en man, som under en tvingande
utländsk resa deponerat henne här, låtit henne gå till bords
med hederliga kvinnor, andas samma luft och bo vägg i vägg
med döttrar ur rena hem, och nu återtog henne, såsom man
vid jaktsäsongens början hämtar hem sin hos skogvaktaren
inkvarterade hund! O blygd och skam!
Men huru ödmjukt hade hon ej bekänt allt! Huru hade
hon ej tiggt och bedt om hans förlåtelse för det hon ej
kunnat motstå tjusningen af hans unga, rena hjärtas kärlek, huru
rörande hade hon ej skildrat sina själskval och huru hade
hon ej flytt undan och höljt sig med skam i hans ögon, då
hon kände sig förlora herraväldet öfver sig själf!
Kampen i hans inre var förfärlig. När den var slut —
plockade han hop bitarna af hennes bild, kysste dem en och
en och lämnade allt annat, för att ifrigt och så länge han
kunde skaffa sig medel därtill, söka henne öfverallt. Han
ville rycka henne från »den andre», rena henne med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
