- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
894

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Annas första bal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Det blir ingenting af nu så länge, Malena, svarade
modern.

Anna kände det som om bröstet snörts ihop. Det var
de pengarna, hon skulle bli grann med på balen! Hon
ville gå ut, kasta sig om mammas hals och säga att hon
ville bli hemma. Men ... hvit linong med små, blå
blommor ... stora salen på hotell Bengtsson ... fyra
regementsmusikanter ... Nej, det var omöjligt!

Så kom den tolfte, och redan klockan fem på
eftermiddagen stod Anna färdig i all sin glans inne i förmaket. Gamla
Malena slog hop händerna af förtjusning:

— Harre jestanes, fröken Anna, hjartebarn, hva hon ä’
grann! Hon bler den finaste på hele balen!

Gamle kassören torkade glasögonen och hviskade:

— Mamma du, flickan är söt, det kan inte nekas. Nog
tror jag hon får roligt ändå däruppe, stackars liten.

— Ja, jag trodde aldrig hon skulle ta sig så bra ut. Gud
välsigne barnet! hviskade fru Tenström tillbaka och tog ett
tag med förklädssnibben i ögat. Det var första gången mamma
såg sin äldsta utstyrd lite likt andra flickor.

Småsystrarna gapade af förvåning och beundran.

Och så kom tant Landgren, och så bar det af öfver
mörka, knaggliga gator upp i hotell Bengtssons i Annas ögon
imponerande praktfulla festsal, och hennes kinder lågade, och
hon undrade om inte alla hörde huru hjärtat slog, och hon
gick inte längre, hon sväfvade såsom förd af osynliga krafter
bort till den långa, stoppade bänken vid salens långsida.

— — — — — — — — — — — — — — — —

— Mamma du, ge mig en äggtoddy och stumporna lite
bröstsocker; vi ska väl också festa litet. Ja, nu är klockan
half åtta, nu är väl Anna som värst i taget, tyckte kassören
därhemma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free