- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1082

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Mamsell Malena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensam hemma, gick hon till kyrkogården, där nu båda
föräldrarne hvilade, och när hon kom hem på kvällen hade hon
sådana märkvärdiga röda ringar under ögonen.

— Kära Malena, sade grefvinnan ett år därefter, Gud
skall veta att det blir svårt att vara af med dig, men min
sonhustru har blifvit så klen på sista tiden; vill du resa
till henne och hjälpa henne lika ömt och troget, som du
biträdt mig?

Hans hustrus tjänarinna! För första gången reste sig
något, som liknade stolthet, inom den lilla komministersdotterns
bröst. Det blef så underligt kallt omkring hjärtat.

— Ack så gärna, hennes nåd, kom dock svaret lika mildt
som vanligt, om också inte lika snabbt.

Och så blef hon då ’hans hustrus tjänarinna’. Första
dagen efter middagen tog mamsell Malena sitt arbete med
sig in i salongen. Unga grefvinnan blef betydligt allvarlig.
Slutligen reste hon sig, gick fram till sitt ’biträde’, klappade
henne vänligt på axeln och sade med lugn, blid, isande
stämma:

— Snälla mamsell, jag vet ju att det brukades så där i
svärföräldrarnas hus, men grefven och jag önska helst vara
för oss själfva.

Mamsell Malena neg och försvann.

Och åren gingo, och barnen växte upp, och alla höllo de
mycket af mamsell Malena. Hon var outtröttlig med dem.
Hon skötte dem när de voro sjuka, hon klippte pappershästar
åt dem när de voro friska, och hon ledde i abcboken deras
första stapplande steg på vetandets stråt. Ack, de voro ju
hans barn!

Ibland fick hon till jul, på födelse- eller namnsdagar någon
riktigt vacker present med utanskrift »Från lille Wille till
den snälla mamsell Malena» eller »Till lilla rara Malena från
hennes egen Ellen». Sakta lossade hon dessa rader från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free