Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Som eget barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ack ja, så bli vi riktigt, riktigt ensamma!
»Hon är precis som eget barn; hon får naturligtvis ärfva
honom», suckade fruarna i Nålköping.
Där hade kommit pianoackompanjemang till violinen i det
eleganta, soliga hemmet, där hade kommit blommor på bord
och ungdom i hjärtat hos Ludvig Frank. Han vägledde
hennes unga sinne in på litteraturens mark, han räckte henne
det bästa af dess valda frukter, och hans förstående ande
gaf henne nyckeln till tankar, inför hvilka hon eljest skulle
stannat i tvekan. De blefvo som ett hjärta och en själ.
Det var hans synnerliga glädje att emellanåt ur den
nyankomna posten, som hon ännu ej sett, läsa upp någon liten
skizz för henne. I början kunde hennes tankar synbarligen
spela omkring på något annat, men så blef hon mer och
mer uppmärksam ...
— Hvem är det af?
Han låtsade inte höra, utan läste vidare, och hon hörde
på tills kinderna brunno högröda och en fuktig imma lade
sig öfver de glänsande, bruna ögonen. Då smög hon sakta
fram till hans stol, lade armen om hans hals, kysste honom
och jublade:
— Ah, det är omigen du! Det är morbrors tankar, stil
och ande; ingen skrifver som du!
Ibland försökte han lura henne. Han tog ett
tidskriftshäfte, hvars signaturer hon ännu ej sett, gjorde sig mycket
viktig, läste omsorgsfullt och väl en af dess bästa bitar, sökte
rent af med rösten smeka hvarje särskildt ord för att göra
det så vackert som möjligt och — satt och darrade för att
hon skulle taga det för hans verk. När han läst slut, sporde
han:
— Vackert, inte sant, gullebarnet mitt?
— Jo, mycket, mycket, svarade hon mer eller mindre
varmt, men hon tog aldrig fel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
