Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den obekante mannen i dag fyllt hans själ med en
besinningslös ångest!
Otto hade just hunnit till denna punkt i sin tankegång,
då det knackade på dörren. »Det är Annie», mumlade han,
och hans ansikte ljusnade.
»Stig in, fröken Hörlin», ropade han skrattsjukt.
Och Annie sprang in, kastade sig om hans hals, och
han kysste genom floret hennes friska läppar.
»Jag satt just och tänkte på dig», började Otto.
»Och när man tänker på trollen, stå de i farstun»,
svarade hon muntert, i det hon med en åtbörd, som var
henne förtrogen, slätade sitt hår, som blifvit tillrufsadt af
hatten. Så stannade hon ett ögonblick framför honom och
betraktade honom med denna klara blick ur de bruna ögonen,
som på en minut ställde diagnosen öfver hans stämning.
»Är stackarn så trött och nedslagen i dag», sade hon
och strök öfver hans kind.
»Nej, barn», och han sökte le. Men hans leende var
konstladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
