Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Hemmets fröjder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
slå en qvinna, icke ens med en blomma», innebär
en vemodig antydan om, huru förhållandet en gång
måste hafva varit.
I min bok om civilisationens ursprung
har jag meddelat många fall, som visa huru ringa
andel familjetillgifvenheten har i vildens lif. Här
vill jag endast anföra ett fall såsom exempel.
De nordamerikanska algonquin-indiangernas språk
innehåller icke något ord för »att älska», så att,
då missionärerna öfversatte bibeln på detta språk,
måste de uppfinna ett ord för detta begrepp.
Tänk blott, hvilket lif och hvilket språk utan
kärlek!
Dock kan äfven i äktenskapet en vildes råa
känsla bilda en fördelaktig motsats till hvarje
kall beräkning, som, liksom Nibelungarnes
förtrollade skatt, nästan med säkerhet bringar olycka.
I den finska hjeltedikten Kalevala smider den
gudomlige smeden Ilmarinnen en brud af guld
och silfver åt Wäinimöinen, som först är glad öf-
ver att hafva en så rik hustru, men snart finner
henne odrägligt kall, enär hon, i trots af eld och
pelsverk, ständigt kyler honom, så snart han
vidrör henne.
Men oafsedt blott köld, huru mycket lida
vi icke af dåraktigt kif om småsaker, af
missförstånd, af förhastade ord, som tanklöst upprepas,
stundom utan det sammanhang eller tonfall, som
skulle hafva beröfvat dem deras sting. Huru
mycket skulle icke eljest denna kärlek, som »för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
