Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Hemmets fröjder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Ljuft hemmet är, dess gamla hvardagsskick,
En borg för kärleksrika rena hjertan.”
I gamla tider tyckes, icke allenast bland de
vilda folken utan äfven bland sjelfva grekerna,
hafva funnits blott föga familjelif.
Hvilken motsats var icke grekernas hemlif,
sådant detta tyckes hafva varit, mot exempelvis
det husliga lif, som beskrifves af COWLEY — ett
hem lyckligt »med böcker och trädgård» och
framför allt med »en dygdig hustru, hos hvilka båda
träffas ännu skönare och ljufvare, den härligaste
trädgård i hennes blickar och de visaste böcker
i hennes själ».
Ingen, som älskat moder eller hustru, syster
eller dotter, kan utan förvåning och ömkan läsa
ST. CHRYSOSTOMOS beskrifning på qvinnan såsom
»ett nödvändigt ondt, en naturlig frestelse, en
önskvärd olycka, en huslig fara, en dödande villa
och ett sminkadt ondt».
I få afseenden har menskligheten gjort större
framsteg än med hänsyn till förhållandet
mellan män och qvinnor. Det är förskräckligt att
tänka sig hvad qvinnan lider i vildens lif; och
äfven bland de begåfvade och högt bildade
grekerna tyckes qvinnan med få undantag hafva
blifvit behandlad mera såsom hushållerska eller
leksak än såsom den engel, hvilken gör ett
himmelrike af hemmet.
Hinduernas ordspråk, att man aldrig »bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
