Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Naturkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
ver hela himlahvalfvet, blott hon vill skåda upp
till det, för att råda och trösta sig».
Professor HUKXLEY yttrar i ett af sina
föredrag några ord, som ännu kraftigare framhåller
detta.
»Antag», säger han, »att det vore
fullkomligt säkert, att våra lif och vår lycka skulle den
ena eller andra dagen bero af, att vi vunne eller
förlorade ett parti schack. Skullen I i så fall
icke anse det för en första pligt att åtminstone
lära känna schackpjesernas namn och rörelser?
Tron I icke, att vi med ett ogillande, som
gränsade till harm, skulle betrakta den fader, som
lät sin son, eller den stat, som lät sina
medlemmar växa upp utan att lära sig känna skilnad
mellan en bonde och en löpare? Och dock är
det en ganska allmän och elementär sanning,
att vårt lif, vår förmögenhet och vår lycka och
mer eller mindre äfven deras, hvilka äro
förbundna med oss, bero på, att vi känna något
om reglerna för ett spel, som är oändligt mera
svårt och sammansatt än schack. Det är ett spel,
som spelats i oräknelig tid, ett spel, hvari hvarje
man och qvinna är en af medspelarne i sitt eget
parti. Schackbrädet är verlden, pjeserna äro
verldsalltets företeelser, spelets regler äro hvad vi kalla
för naturlagarne. Spelaren å den andra sidan
döljes för oss. Vi veta, att hans spel alltid är ärligt,
rättvist och tålmodigt. Men vi veta också på
vår bekostnad, att han aldrig förbiser ett misstag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
