Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
eller åt vetenskapen, om vi böra studera
stoftgranden som dansa i solstrålen eller de himmelska
kropparne sjelfva. Hvilket ämne vi än välja, skola
vi finna nog och mera än nog för att återgälda
en hel lifstids hängifvenhet. Lifvet är
tvifvelsutan uppfyldt af fröjder, men vi måste alla
bereda oss på tider af bekymmer, af lidande och
af sorg, och då dessa komma, är det en
ovärderlig tröst att hafva något djupt intresse, som
åtminstone alltid till en viss grad gör det möjligt
för oss att rädda oss från oss sjelfva.
»Ett odladt sinne», säger MILL »— jag
menar icke en filosofs, utan ett sinne, för hvilket
kunskapens källor blifvit öppnade och som i
någon mån lärt sig använda sina förmögenheter —
skall finna anledningar till outtömligt intresse i allt,
som omgifver det: i naturens föremål, i konstens
mästerverk, i poesiens ingifvelser, i historiens
tilldragelser, i mensklighetens lif i forntid och nutid,
och i hennes framtida utsigter. Det är dock
verkligen möjligt att blifva likgiltig för allt detta och
blifva det utan att hafva lärt känna tusendedelen
deraf, men endast om man från början icke haft
ett moraliskt eller menskligt intresse för dessa
saker och i dem endast sökt tillfredsställa
nyfikenheten».
Jag har blifvit utsatt för godmodigt gyckel
derför att jag sagt, att jag motsåg en tid, då
väåra arbetare och handtverkare skulle blifva ifriga
läsare. Men det är säkerligen dock icke orimligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
