Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Han är för ötfrigt ingalunda den enda
menniska, som lidit af att hafva allt för mycket guld.
Den verkliga sanningen håller jag före att
vara, att rikedom icke nödvändigtvis är en
fördel, men att det helt och hållet beror på det bruk
vi göra af den, om den äy det eller icke.
Detsamma kan emellertid sägas om nästan alla andra
fördelar och förmåner; kunskap och styrka,
skönhet och skicklighet kunna alla missbrukas; om
vi försumma eller missbruka dessa gåfvor, äro vi
värre deran än om vi aldrig haft dem. Rike-
dom är allenast till skada i händerna på dem,
som icke förstå att bruka den. Rikedom gifver
tillfälle till så många andra ting — ledighet,
förmåga att hjelpa vänner, att köpa böcker och
konstverk, att företaga resor.
Det skulle emellertid vara en lätt sak att
öfverdrifva penningens fördelar. Den är väl värd
att hafva och väl värd, att man arbetar för den,
men den förtjenar icke, att man för densamma
gör alltför stora uppoffringar. Ett vist ordspråk
säger, att guld kan köpas alltför dyrt. Om
rikedom bör skattas derför att den bereder ledighet
från arbete för lifsuppehället, så skulle det tydligen
vara ett stort missgrepp att offra ledigheten i
striden för rikedom. Penningar hafva äfven en
viss benägenhet att göra menniskor andefattiga.
Men å andra sidan hvad finnes väl för gåfva,
som är utan fara?
EURIPIDES säger, att penningar skaffa men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
