Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Och sorgen sjelf blott större kärlek unnat,
Beståndande i storm och böljors rund —
Men falla från hvarann en solig stund,
Liksom ett skepp helt plötsligt går i qvaf,
När allt är stilla på det vida haf.»
Ty kärleken är bräcklig. Äfventyra icke ens
den minsta lilla misshällighet; ty den kan vara
»Den lilla remna uti lutan,
Som småningom förstumma skall dess väljud
Och långsamt tysta allt i mån den vidgas.»
Kärleken är ömtålig; »kärleken såras af tvist
och kält», och man kan lika väl göra anspråk
på att en violin skall bibehålla sin ton, om
instrumentet icke vårdas, utan handteras med
ovårdsamhet, som att kärleken skall fortfara, om den
kallnar eller tillbakavisas. Men hvilken njutning
är det icke att hålla den vid lif genom
»Små snart glömda, namnlösa bevis
På godhet och på ömhet.»
BONDI säger:
Hon, som du älskade och valde, är i oskulds hvita
skrud .
Den följeslagerska dig himlen skänker;
Blif henne huld för menniskor och Gud,
Till henne lita utan list och ränker;
Om tårar eller solsken lifvet skänker
På eder bana, följ du pligtens bud —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
